Globaliseringen har pågått i flera hundra år. Det började för 500 år sedan när Columbus kom till Amerika. Sedan dess har nya marknader uppstått och expanderat. Teknik och arbetsfördelning har utvecklats, vilket har ökat välståndet.

Det här har vi entreprenörerna att tacka för. För en marknad uppstår inte av sig själv, den kommer till tack vare entreprenörerna. Om det inte fanns WeChat (en chatt-app), skulle det inte finnas en WeChatmarknad. Utan mobiltelefoner skulle det inte finnas en mobiltelefonmarknad. Det är entreprenörer som skapar marknader, och som även skapar arbetsfördelningen. Innovation är entreprenörens grundfunktion. Det ökar välståndet och skapar tillväxt. Det är med andra ord entreprenörens jobb att förändra och utveckla nya marknader.

Kina har idag en omfattande överkapacitet. Med andra ord har inte de kinesiska entreprenörerna utvecklat några nya marknader. Trots vårt ökade välstånd fortsätter vi med vår repetitiva produktion, trots att marknaden är mättad.

Två orsaker

Jag ser två orsaker till att det inte sker någon innovation i Kina idag. Det ena är tillverkningen av piratkopior, den andra är de sociala och politiska inskränkningarna.

I nästan tre decennier, med början under 1980-talet, när de kinesiska entreprenörerna upplevde de första ekonomiska framgångarna, fanns det många ojämna marknader. På den tiden plockade man ”lågt hängande frukt” genom att helt enkelt kopiera andra länders produkter. Med andra ord tjänade man pengar på att förfalska produkter. Man glömde helt bort att skapa nya produkter för att möta marknadens efterfrågan.

Den andra faktorn är Kinas sociala och politiska system. Det är det sociala systemet som avgör om en entreprenör väljer innovation eller att följa regleringar.

Regleringarna innebär inte så stora risker eller osäkerhet. Bara man vågar ta lite risker så kan man tjäna pengar. Innovation innebär total osäkerhet. Man måste kunna se saker på ett sätt som ingen annan kan se, och somliga kanske tycker att man är galen. I ett system utan frihet, grundläggande rättigheter eller ens rätten till att behålla vinsten från sin egen innovation, kommer entreprenörer inte att satsa på innovationer.

I ett land utan rättssäkerhet, utan politisk transparens, där lagar ändras och människors rättigheter inte kan säkerställas, där kan entreprenörer inte vara innovativa. Innovation tar tid. Det kan ta tre, fem, tio eller tjugo år att utveckla en produkt.

Innovation tar tid

Ett bra exempel är rakhyveln Gillette. Det började i slutet av 1800-talet med dörrförsäljaren King C. Gillette. Hans idé var att utveckla ett billigare och säkrare engångsrakblad. Gillette var irriterad över att han alltid fick skärsår i ansiktet när han rakade sig.

Han pratade med en hel rad experter, och de svarade att det var omöjligt att få metallen så tunn till ett billigt pris. Men Gillette trodde inte på dem utan fortsatte arbeta på sin idé. Efter sex år lyckades han. Sex år är faktiskt en relativt kort tid för att utveckla en ny produkt om man jämför med alla de utmaningar och misslyckanden som andra uppfinnare varit med om.

Om Kina verkligen övergår från sin gamla tillväxtmodell med resursallokering till innovation, så måste även entreprenörerna ändra sig från att vara så hårt styrda av regleringar till att börja bli innovativa.

GRANSKNING: Kinas internationella stöldindustri

Reformer krävs på andra områden

För att främja innovation måste Kinas ekonomiska och politiska system förändras radikalt. För att citera Tydor Cowen i ”The Great Stagnation”: Endast genom lagstyre, som begränsar regeringsmakten, kan entreprenörer våga och klara av att göra rimliga prognoser och våga investera i framtiden.

Kina behöver därför reformer även på andra områden, som inom utbildningssystemet. När kineserna får tänka fritt, särskilt studenter och akademiker, kommer nya idéer att spira. All innovation börjar med en idé, en ny annorlunda idé, som de flesta inte tar till sig. Först då kan Kina förvänta sig bättre ekonomisk tillväxt framöver. Innovation är faktiskt detsamma som frihet.

Zhang Weiying, ekonom och tidigare verksam vid Pekinguniversitetet.

Utländska cyberattacker mot svenska företag och myndigheter vanligare än många tror