Dåligt flås i unga år ökar risken för epilepsi
Fysisk träning kan skydda hjärnan mot epilepsi och andra neurologiska sjukdomar enligt forskare på Sahlgrenska akademin i Göteborg. (Foto: Ben Stansall/AFP)


Ny forskning visar att unga män med dålig kondition löper 79 procent större risk att få epilepsi senare i livet, än män med god kondition.

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakas av att hjärnans nervceller är ovanligt aktiva. Det visar sig som kramper och anfall som kan komma utan förvarning. Anfallen kan vara lindriga eller svåra. I Sverige lider 60 000 personer av sjukdomen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har granskat data från nationella sjukdomsregister och testresultat från mönstringen på 1.1 miljoner svenska män mellan 1968 och 2005. Under undersökningsperioden drabbades 6 796 män av epilepsi.

Syftet med studien var att jämföra förekomsten av epilepsi hos personer med bättre respektive sämre fysisk kondition.

Studien visade att män som hade en sämre kondition vid 18 års ålder har 79 procent större risk att få epilepsi än män med god fysisk kondition, även sedan man tagit hänsyn till andra riskfaktorer av betydelse, som exempelvis ärftlighet och tidigare hjärnskador.

Forskarna drog slutsatsen att fysisk kondition påverkar risken för epilepsi senare i livet på två sätt.

– Dels kan en bra fysisk kondition i tidig ålder stärka de mekanismer som på lång sikt skyddar vår hjärna, dels har personer som tränar som unga en tendens att bibehålla en god fysisk kondition även som äldre, vilket också minskar risken. Våra resultat kan tolkas som att det förstnämnda är den viktigaste faktorn, men troligtvis är det en kombination av båda, säger professor Elinor Ben-Menachem vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Forskarlaget konstaterar att fysisk träning ökar nybildningen av nervceller och minskar därmed risken för neurologiska sjukdomar.

–Vi vet att fysisk träning både ökar antalet nybildade nervceller i den vuxna hjärnan och stärker flera mentala och fysiologiska funktioner så att hjärnan blir mer motståndskraftig mot skador och sjukdomar, säger doktor Jenny Nyberg, forskare vid Sahlgrenska akademin som tillsammans med Elinor Ben-Menachem lett studien.