Forskaren Håkan Thorsell vid Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur konkursrisken på företagsobligationer påverkar den förväntade avkastningen samt hur den svenska företagskapitaliseringen bestäms.

Amerikanska företagsobligationer underprissätts i samband med betalningsinställelse med fyra procentenheter. När företag ställer in betalningen på en obligation så blir det en så kallad nödlidande tillgång. Forskningen från Handelshögskolan i Stockholm visar att denna uppmätta underprissättning medför att ägare, eller köpare, till dessa obligationer får en riskjusterad överavkastning under upp till tio månader efter betalningsinställelsen.

– Den amerikanska bolånekrisen och dess följdverkningar kommer att öka utbudet av nödlidande tillgångar väsentligt, säger Håkan Thorsell. Bolånekrisen skapar goda möjligheter för värdering av de nödlidande tillgångarna som blir tillgängliga.

Konkursrisken är inte enbart en risk för det enskilda företaget utan det visar sig att företag ofta tenderar att hamna i verksamhetsproblem samtidigt. Denna samtidighet är så stor att den påverkar agerandet vid värderingen av företagsobligationer inför en konkurs. Undersökningen visar också att de sannolikheter för konkurs man kan uppmäta från avkastningarna överstiger de historiska sannolikheterna för konkurs.

– Mina resultat visar att det finns en bra grogrund för så kallade gamfonder, säger Håkan Thorsell. Gamfonder kallas fonder som köper upp skulder från nödlidande företag eller till och med länder. Ofta kan säljarna i motsats till gamfonderna inte tillgodogöra sig de värden som finns i obligationerna.

De överavkastningar som skapas på marknaden för företagsobligationer visar att det går att få ut stora värden ur denna typ av tillgångar, men det är en riskfylld verksamhet med stor osäkerhet kring utfallen.