Det är ett ganska roligt koncept att blanda cowboys med utomjordingar. Dessvärre saknar Favreau den fingertoppskänsla som krävs för att göra en film som griper tag och engagerar oss åskådare. Detta har, än en gång, resulterat i en tråkig film.

Jon Favreau slog igenom både som skådespelare och regissör när han gjorde den underhållande gangsterkomedin ”Made” (USA, 2001). Som skådespelare har jag alltid tyckt om honom. Däremot förstår jag inte riktigt hur det kommer sig att han har gått från att göra en så underhållande film som ”Made” till att göra actionsoppor som ”Iron Man” (USA, 2008) och dess uppföljare. Det är inte temat som är problemet; Christopher Nolan har bevisat att man kan göra en film om en superhjälte som kan mäta sig med nästan vilken annan film som helst när han gjorde ”The Dark Knight” (USA/Storbritannien, 2008). Favreaus problem är att hans filmer saknar emotionellt djup, vilket gör att händelserna i filmen saknar tyngd, vilket gör att man, som åskådare, inte känner sig engagerad i vad som händer.

”Cowboys & Aliens” utspelar sig i Arizona 1873. Jake Lonergan (Craig) vaknar upp ute i öknen utan minne. Det är dock uppenbart att han inte är en vidare snäll kille, eftersom han verkar veta hur man beter sig i våldsamma konfrontationer. Den enda ledtråden han har till vad som hänt honom är en konstig manick som sitter på hans vänstra arm. En kort stund efter han har tagit sig in till närmaste stad, attackeras staden av utomjordingar, vilken snart leder till att han måste slå sig ihop med traktens mäktigaste ranchägare, Woodrow Dolarhyde (Ford) och en mystisk kvinna, Ella Swenson (Wilde) för att försöka besegra utomjordingarna. 

Det är en påkostad film, så det fläskas på ganska så rejält med specialeffekter under actionsekvenserna. Problemet är, som sagt, att både karaktärerna och berättelsen i sig saknar djup, vilket resulterar i en sorts ytlighet som gör att man inte känner med karaktärerna när de går igenom olika svåra situationer. 

De tre topplistade skådespelarna har tidigare bevisat sig vara duktiga. Daniel Craig är nog mest känd som den nya James Bond. Som Bond är han lysande, då detta är första gången vi får se Bond gå igenom personliga problem istället för att bara utföra uppdrag han fått. Hans karaktär i ”Cowboys & Aliens” känns dock inte vidare intressant, trots att Favreau förser oss med tillbakablickar om hur det kom sig att han vaknade upp i öknen utan namn. Att hans karaktär, Jake Lonergan, är en sorts hyllning till Clint Eastwoods karaktär Mannen utan namn från bland annat ”Den gode, den onde, den fule” (Il buono, il brutto, il cattivo, Sergio Leone, Italien/Spanien/Västtyskland, 1966), påminner oss bara om att han inte är Clint Eastwood och att denna film är en ganska klen ursäkt till en western. Wilde å sin sida får inte särskilt mycket utrymme för sin karaktär, men det känns lite som att hon mest är med för att hon är snygg, vilket är synd då Wilde faktiskt är en ganska duktig skådespelare. Den enda som kommer undan med hedern någorlunda intakt är Harrison Ford, som spelar en grinig gammal gubbe, vilket i alla fall gör filmen en aning underhållande.

Det är inget fel att blanda genrer. Tvärtom tycker jag att detta är något man borde göra, eftersom det är lätt att bli endimensionell annars. Men detta är helt fel sätt. Favreau borde sluta som regissör och vara skådespelare på heltid istället. För det här är ytligt och tråkigt.