Enligt den kinesiska regimens officiella rapport anlände det första civila räddningsteamet till jordbävningens epicentrum i Sichuan inom 36 timmar efter förra måndagens skalv. Där utförde de en omfattande hjälpoperation med vanlig byggutrustning.
Det kan tyckas märkligt att det här provisoriska räddningsteamet kom på plats före kommunistregimens militära katastrofberedskap som har avancerade resurser.
Chen Guangbiao, styrelseledamot för ett återvinningsföretag i Jiangsuprovinsen och ledare för det första räddningsteamet på plats, satt i ett styrelsemöte i Wuhan när skalvet drabbade Wenchuan.
Så snart han fick nyheten sammankallade han räddningsteamet. Bara några timmar senare, kl 04.40, begav sig 120 personer utrustade med 60 kranar, bandschaktare, grävmaskiner och andra stora redskap som normalt används i byggsammanhang, från Jiangsu och Anhui till jordbävningens epicentrum i Sichuan.
Inom 36 timmar hade teamet nått staden Mianyang. Även andra civila team anlände till katastrofområdet men Chen med bemanning var först på plats. De har tidigare utfört räddningsoperationer i Dujiangyan och det hårt drabbade Beichuan i Mianyang.
Under tiden var det kinesiska kommunistpartiets (KKP) militära trupper, med all sin avancerade, elektroniska utrustning, militärhelikoptrar och lastflygplan, oförmögna att ta sig till katastrofområdet. Först långt efter de civila räddningsteamen anlände de till platsen. Enligt KKP:s officiella mediekanal Xinhua.net gick militärens räddningsteam till väga som följer:
- Räddningsfordonen började nå Beichuan 49 timmar efter skalvet.
- 100 soldater anlände Mao 35 timmar efter skalvet.
- Två hundra soldater nådde Wenchuan 49 timmar efter skalvet.
I jämförelse med det civila teamet, som förflyttade sig en mycket längre sträcka, kom Chengdus lokala, militära styrka med ungefär 280 000 soldater, förvånansvärt sent till katastrofområdet.
Enligt en rapport från Xinhua.net, strax efter skalvet, skyndade runt 5 000 poliser och soldater från Chengduns lokal militärstyrka och Sichuans beväpnade polisstyrka till skalvets epicentrum i Wenchuan.
Cirka 3 100 poliser och soldater, bland annat från Sichuans beväpnade polisstyrka, skyndade under natten till katastrofområdet med räddningsutrustning.
Enligt KKP:s rapporter var detta de två snabbaste trupperna. Den kinesiska kommunistregimen skickade sin första trupp, den med 5 000 personer, mer än fyra timmar efter skalvet. Vid den tidpunkten stod det klart att det var ett skalv som mätte 7,8, att dödssiffran uppgick till 10 000 personer och att tiotusentals personer saknades. Nio timmar därpå tillsatte regimen ytterligare 3 100 räddningsarbetare.
Enligt Xinhua.net tog KKP:s luftvärn emot order kl 12.30 den 13 maj och det första Y8-planet gav sig av kl 19.28. Åtskilliga kritiska timmar hade redan passerat när planet nådde flygplatsen i Mianyang. Först tio timmar efter skalvet började KKP mobilisera de luftburna styrkorna.
Dessutom rapporterades det om att de civila räddningsteamen använde sig av tung byggutrustning, inklusive kranar, bandschaktare och grävmaskiner, vilka spelade en avsevärd roll i räddningsarbetet.
Nya fotografier visar att många av KKP:s soldater använder sina bara händer för att gräva fram överlevande. Liksom vid jordbävningen i Tangshanen för trettio år sedan saknar den här nationella räddningsinsatsen nödvändig utrustning för en katastrof i den här storleken.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-5-20/70857.html
