Sommartid är grilltid men tänk på att skydda maten väl för flugor och tillaga köttet väl. Campylobacteriainfektioner har ökat i Sverige och är den vanligaste zoonosen hos människor, rapporterar Smittskyddsinstitutet.

Zoonoser är sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor. I en ny rapport har Statens veterinärmedicinska anstalt tillsammans med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet tagit fram en beskrivning hur svenska myndigheter arbetar för att kontrollera och förebygga zoonoser.

Förra året rapporterades 8 214 fall av campylobacterinfektion, den mest rapporterade zoonosen hos människor i Sverige. Näst vanligast är salmonellainfektion med 2 885 rapporterade fall.

Förutom människor kan tamboskap, fåglar, hund, katt och gnagare vara bärare av campylobacter.

De flesta sjukdomsfallen har blivit smittade under sin utlandssemester, 35 procent har smittats inom landet.

Den som har oturen att smittas med campylobacter drabbas av diarreer, magsmärtor, kräkningar och feber. Sjukdomen sprids vanligtvis via förorenad mat och ibland via flugor. Det finns inget vaccin mot infektionen.

För att undgå smitta bör man endast äta kött som är väl tillagat, köttet bör uppnå en temperatur på minst 65 grader. Tänk även på att skydda maten väl mot flugor. Det kan vara frestande att släcka törsten med vatten ur bäckar och älvar under vandringen men vill man vara försiktig ska man låta bli – vattnet kan vara smittförande. Det har även förekommit att man insjuknat efter att ha druckit opastöriserad mjölk.

Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom.

Fakta om campylobacter

– Det finns flera olika campylobacterarter, varav några, framför allt Campylobacter jejuni och C. coli, orsakar mag- och tarmsymtom hos människa.
– Tiden för bärarskap är normalt omkring tre veckor. Längre bärarskap är ovanligt i Sverige men kan förekomma t.ex. hos barn i utvecklingsländerna. Sekundärfall kan någon gång ses, speciellt kring spädbarn med diarré.
– Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan variera 1–10 dygn. Oftast ses ett akut insjuknande med diarréer (ibland blodtillblandade), magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Komplikationer kan vara ledbesvär (reaktiv artrit) och i sällsynta fall Guillain-Barré (en förlamningssjukdom).
– Normalt behövs ingen antibiotikabehandling, men ibland måste vätskeersättning ges. Diagnos ställs genom att bakterien påvisas via odling i ett avföringsprov.