loading
Inrikes

"Byråkratexplosionen" spås fortsätta

Barbro Plogander - Epoch Times

Av de statliga medlen blev det tre gånger fler byråkrater än det blev personal till skola, omsorg och vård under åren 2001-2007, visar ny Timbro-rapport.

Timbro, som är en del av Stiftelsen Fritt Näringsliv, har granskat hur kommuner och landsting har använts statliga resurser och vilka personalgrupper som prioriterats under åren 2001-2007. Timbro har utgått från debatten att personaltäthet är ett mått på hur politiken värdesätter dessa tjänster.

Skatteintäkterna och generella statsbidrag växte under de här åren med 30 procent, vilket är mer än Sveriges tillväxt. Inom vård, skola och omsorg blev sysselsättningstillväxten nio procent (här ingår privata företag som finansieras med offentliga medel). Däremot blev sysselsättningstillväxten av administratörer tre gånger så stor, 29 procent.

När Timbro tittade på Sveriges alla län fann de att byråkraternas antal vuxit snabbare än välfärdsarbetarnas. Det finns naturligtvis regionala skillnader, i Stockholms län till exempel ökade välfärdspersonal med 13,6 procent medan administratörerna växte med 25,1 procent och i Gävleborgs län 2,0 procent mot administratörernas 56,1 procent.

Det finns ett samband mellan fler yngre och fler äldre i befolkningen och en ökning av personal inom skola, vård och omsorg. Något samband mellan befolkningsutvecklingen och ökningen av antalet kommun- och landstingsbyråkrater hittar dock inte Timbro. Det finns län där antalet äldre och yngre minskat men deras byråkrater har ändå ökat lika mycket som de län där utvecklingen varit tvärtom.

– Slutsatsen av studien är att det inte finns några garantier för att ytterligare resurser till kommuner och landsting verkligen leder till ökad personaltäthet inom välfärden, vilket ju faktiskt varit argumentet för kravet på mer statliga bidrag till kommunerna, säger Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram i ett pressmeddelande.

När Anders Borg presenterade budgeten för 2010 sade han att kommunerna skulle få ett mycket kraftfullt stöd för att förhindra personalneddragningar, eftersom viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg måste upprätthållas. Det blir 17 miljarder kronor i extra tillskott.

Idergard tycker att staten ska ställa krav på hur kommunerna använder sina resurser och att staten dessutom ser till att kraven efterlevs. Han vill att Riksrevisionen ska få uppdrag att granska verksamheten i kommuner och landsting. Något Claes Norgren, Riksrevisionens chef, också gav uttryck för i en debattartikel på Newsmill i november.

Thomas Idergard föreslår också att statsbidrag ska öronmärkas och att det krävs en redovisning av hur medlen använts i efterskott, annars ska de återbetalas om inte resultatet uppnåtts. Idergard säger:

– Denna granskning, liksom vår tidigare, pekar på det anmärkningsvärda i att regering och riksdag nu bidrar till ett ökat kommunalt utgiftstryck, utan krav på hur pengarna används. Resultatet blir att 2000-talets byråkratexplosion med största sannolikhet fortsätter.

Rapporten som heter Byråkratexplosionen – hur kommuner och landsting använder ökade resurser, bygger på en  bearbetning av SCB:s databas över yrkesgrupper. Författare är Johan Kreichbergs, nationalekonom.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

"Byråkratexplosionen" spås fortsätta

Barbro Plogander - Epoch Times

Av de statliga medlen blev det tre gånger fler byråkrater än det blev personal till skola, omsorg och vård under åren 2001-2007, visar ny Timbro-rapport.

Timbro, som är en del av Stiftelsen Fritt Näringsliv, har granskat hur kommuner och landsting har använts statliga resurser och vilka personalgrupper som prioriterats under åren 2001-2007. Timbro har utgått från debatten att personaltäthet är ett mått på hur politiken värdesätter dessa tjänster.

Skatteintäkterna och generella statsbidrag växte under de här åren med 30 procent, vilket är mer än Sveriges tillväxt. Inom vård, skola och omsorg blev sysselsättningstillväxten nio procent (här ingår privata företag som finansieras med offentliga medel). Däremot blev sysselsättningstillväxten av administratörer tre gånger så stor, 29 procent.

När Timbro tittade på Sveriges alla län fann de att byråkraternas antal vuxit snabbare än välfärdsarbetarnas. Det finns naturligtvis regionala skillnader, i Stockholms län till exempel ökade välfärdspersonal med 13,6 procent medan administratörerna växte med 25,1 procent och i Gävleborgs län 2,0 procent mot administratörernas 56,1 procent.

Det finns ett samband mellan fler yngre och fler äldre i befolkningen och en ökning av personal inom skola, vård och omsorg. Något samband mellan befolkningsutvecklingen och ökningen av antalet kommun- och landstingsbyråkrater hittar dock inte Timbro. Det finns län där antalet äldre och yngre minskat men deras byråkrater har ändå ökat lika mycket som de län där utvecklingen varit tvärtom.

– Slutsatsen av studien är att det inte finns några garantier för att ytterligare resurser till kommuner och landsting verkligen leder till ökad personaltäthet inom välfärden, vilket ju faktiskt varit argumentet för kravet på mer statliga bidrag till kommunerna, säger Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram i ett pressmeddelande.

När Anders Borg presenterade budgeten för 2010 sade han att kommunerna skulle få ett mycket kraftfullt stöd för att förhindra personalneddragningar, eftersom viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg måste upprätthållas. Det blir 17 miljarder kronor i extra tillskott.

Idergard tycker att staten ska ställa krav på hur kommunerna använder sina resurser och att staten dessutom ser till att kraven efterlevs. Han vill att Riksrevisionen ska få uppdrag att granska verksamheten i kommuner och landsting. Något Claes Norgren, Riksrevisionens chef, också gav uttryck för i en debattartikel på Newsmill i november.

Thomas Idergard föreslår också att statsbidrag ska öronmärkas och att det krävs en redovisning av hur medlen använts i efterskott, annars ska de återbetalas om inte resultatet uppnåtts. Idergard säger:

– Denna granskning, liksom vår tidigare, pekar på det anmärkningsvärda i att regering och riksdag nu bidrar till ett ökat kommunalt utgiftstryck, utan krav på hur pengarna används. Resultatet blir att 2000-talets byråkratexplosion med största sannolikhet fortsätter.

Rapporten som heter Byråkratexplosionen – hur kommuner och landsting använder ökade resurser, bygger på en  bearbetning av SCB:s databas över yrkesgrupper. Författare är Johan Kreichbergs, nationalekonom.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024