loadingDemonstrationsdeltagare samlades på Union Square i New York i lördags och talade för en bojkott av de olympiska spelen i Peking 2008. Orsaken är det kinesiska kommunistpartiets starka stöd till militärjuntan i Burma. (Sam Simmonds/SSNEWS Images)
Demonstrationsdeltagare samlades på Union Square i New York i lördags och talade för en bojkott av de olympiska spelen i Peking 2008. Orsaken är det kinesiska kommunistpartiets starka stöd till militärjuntan i Burma. (Sam Simmonds/SSNEWS Images)
Utrikes

Burmakoalitionen manar till bojkott av OS i Peking

Evan Mantyk, Epoch Times USA

”Kina Kina dödar Burma!” ropade burmesiska New York-bor och andra som stödjer regeringsreform i Burma, i lördagens demonstration på Union Square i New York. Som en del i kampanjen för en bojkott av OS i Peking 2008 samlade demonstrationsdeltagarna in namn från människor som lovade att inte deltaga i OS i Kina, ett land som med kraft har stött den härskande militärjuntan i Burma.

I Burma har buddhistmunkar nyligen lett protestaktioner och krävt regeringsreformer, trots alla år av juntans politiska förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Juntans våldsamma respons mot de fridfulla protesterna har lett till minst tio döda, men en del rapporter säger att dödssiffran uppgår till över hundra. Tusentals har arresterats.

– Man kanske frågar sig hur den här regeringen kan stanna vid makten i en värld dedikerad till mänskliga rättigheter och demokratiska principer, jag vet svaret. Svaret är Kina, säger Mala Htun – en staty föreställande krigsgeneralen George Washington står bakom henne.

Juntan är känd för att ha nära ekonomiska förbindelser med Kina, förser Kina med naturgas och andra resurser medan Kina förser militärregimen med vapen och diplomatiskt beskydd i FN.

– Alla som är här beklagar detta, vi vill inte att en regering som denna ska existera i dagens civiliserade värld. Det finns ingen plats för den idag,” säger Htun som är halvburmes.

Samma uppfattning har under de senaste veckorna om och om igen uttryckts av människor från alla delar i samhället från presidenthustrun Laura Bush till skådespelaren Jim Carrey till Kina självt i en FN-resolution, även om en sådan resolution ses mer som en diplomatisk manöver än en äkta hållning, från Kinas sida.


BOJKOTT AV OS: Professor Mala Htun från Columbiauniversitetet talar på Union Square i New York. (Sam Simmonds/SSNEWS Immages)

BOJKOTT AV OS: Professor Mala Htun från Columbiauniversitetet talar på Union Square i New York. (Sam Simmonds/SSNEWS Immages)

Röster från Burma

– Minst 300 munkar dödades… antagligen många fler, säger den burmesiske buddhistmunken Ven Ashin Nayaka på Union Square.

Nayaka, som besöker en historieprofessor vid Columbiauniversitetet, hävdar att omkring 3000 munkar har arresterats och att han får regelbundna uppdateringar från munkar i Burma.

Nayaka flydde till Indien 1988 efter liknande massprotester och påföljande massaker. Han poängterar att en bojkott av OS i Peking inte är en extrem handling. ”Kina dödar indirekt burmeser – munkar. Kina ska omedelbart inta en annan position.”

Den burmesiske New York-bon Nay Rein Kyaw, som studerar vid LaGuardia-högskolan, säger:

– Jag stödjer helt och hållet bojkotten, Kina stöttar den burmesiska militärregimen.

Kyaw dömdes 1992 till tio års fängelse av den burmesiska polisen efter att ha deltagit i en fridfull studentprotest.

Idag när han lever som flykting i USA berättar Kyaw om sin tid i fängelse, någonting som tusentals av de som i dagsläget protesterar – till största delen munkar – kommer att gå till mötes efter den senaste tidens arresteringar.

– Under de första tre dagarna tilläts jag inte äta ris, mat eller förse mig med någonting, inte ens vatten. De slog mig mycket brutalt och ibland använde de elbatonger att slå mig med, säger Kyaw.

Även Kyaws far, en burmesisk journalist, fängslades i fyra år av samma regering under 60-talet. Hans brott bestod i att rapportera oberoende information som inte gick i linje med juntan.

Kyaw säger att dagens soldater går på Burmas gator och hotar alla som protesterar med arrestering.

En burmesisk kvinna som föredrar att kallas Dwelling, i händelse av att hon reser tillbaka till Burma, talar om hur det var att växa upp där.

– Att leva under militären kändes för mig som att leva i ett mörkt rum, avskuren från den internationella världen. Det var totalt kontrollerat, där fanns bara tre kanaler vilka kontrollerades av militärregimen. De sände bara sin propaganda.

Dwelling är Kachin, en av Burmas inhemska etniska minoriteter som systematiskt misshandlas av juntan. Nyligen bosatte hon sig i Thailand där hon och en annan burmesisk kvinna har startat en organisation till hjälp för burmesiska kvinnor från etniska minoriteter.

Lway Aye Nang som tillhör den etniska minoriteten Palung i Burma säger:

– Det är som ett helvete. Vi hade ett underjordiskt rum. Ända sedan jag var liten gömde vi oss i källaren så fort soldaterna kom… Min far var tidigare byns överhuvud. De skulle ha slagit honom.

Översatt från version

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDemonstrationsdeltagare samlades på Union Square i New York i lördags och talade för en bojkott av de olympiska spelen i Peking 2008. Orsaken är det kinesiska kommunistpartiets starka stöd till militärjuntan i Burma. (Sam Simmonds/SSNEWS Images)
Demonstrationsdeltagare samlades på Union Square i New York i lördags och talade för en bojkott av de olympiska spelen i Peking 2008. Orsaken är det kinesiska kommunistpartiets starka stöd till militärjuntan i Burma. (Sam Simmonds/SSNEWS Images)
Utrikes

Burmakoalitionen manar till bojkott av OS i Peking

Evan Mantyk, Epoch Times USA

”Kina Kina dödar Burma!” ropade burmesiska New York-bor och andra som stödjer regeringsreform i Burma, i lördagens demonstration på Union Square i New York. Som en del i kampanjen för en bojkott av OS i Peking 2008 samlade demonstrationsdeltagarna in namn från människor som lovade att inte deltaga i OS i Kina, ett land som med kraft har stött den härskande militärjuntan i Burma.

I Burma har buddhistmunkar nyligen lett protestaktioner och krävt regeringsreformer, trots alla år av juntans politiska förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Juntans våldsamma respons mot de fridfulla protesterna har lett till minst tio döda, men en del rapporter säger att dödssiffran uppgår till över hundra. Tusentals har arresterats.

– Man kanske frågar sig hur den här regeringen kan stanna vid makten i en värld dedikerad till mänskliga rättigheter och demokratiska principer, jag vet svaret. Svaret är Kina, säger Mala Htun – en staty föreställande krigsgeneralen George Washington står bakom henne.

Juntan är känd för att ha nära ekonomiska förbindelser med Kina, förser Kina med naturgas och andra resurser medan Kina förser militärregimen med vapen och diplomatiskt beskydd i FN.

– Alla som är här beklagar detta, vi vill inte att en regering som denna ska existera i dagens civiliserade värld. Det finns ingen plats för den idag,” säger Htun som är halvburmes.

Samma uppfattning har under de senaste veckorna om och om igen uttryckts av människor från alla delar i samhället från presidenthustrun Laura Bush till skådespelaren Jim Carrey till Kina självt i en FN-resolution, även om en sådan resolution ses mer som en diplomatisk manöver än en äkta hållning, från Kinas sida.


BOJKOTT AV OS: Professor Mala Htun från Columbiauniversitetet talar på Union Square i New York. (Sam Simmonds/SSNEWS Immages)

BOJKOTT AV OS: Professor Mala Htun från Columbiauniversitetet talar på Union Square i New York. (Sam Simmonds/SSNEWS Immages)

Röster från Burma

– Minst 300 munkar dödades… antagligen många fler, säger den burmesiske buddhistmunken Ven Ashin Nayaka på Union Square.

Nayaka, som besöker en historieprofessor vid Columbiauniversitetet, hävdar att omkring 3000 munkar har arresterats och att han får regelbundna uppdateringar från munkar i Burma.

Nayaka flydde till Indien 1988 efter liknande massprotester och påföljande massaker. Han poängterar att en bojkott av OS i Peking inte är en extrem handling. ”Kina dödar indirekt burmeser – munkar. Kina ska omedelbart inta en annan position.”

Den burmesiske New York-bon Nay Rein Kyaw, som studerar vid LaGuardia-högskolan, säger:

– Jag stödjer helt och hållet bojkotten, Kina stöttar den burmesiska militärregimen.

Kyaw dömdes 1992 till tio års fängelse av den burmesiska polisen efter att ha deltagit i en fridfull studentprotest.

Idag när han lever som flykting i USA berättar Kyaw om sin tid i fängelse, någonting som tusentals av de som i dagsläget protesterar – till största delen munkar – kommer att gå till mötes efter den senaste tidens arresteringar.

– Under de första tre dagarna tilläts jag inte äta ris, mat eller förse mig med någonting, inte ens vatten. De slog mig mycket brutalt och ibland använde de elbatonger att slå mig med, säger Kyaw.

Även Kyaws far, en burmesisk journalist, fängslades i fyra år av samma regering under 60-talet. Hans brott bestod i att rapportera oberoende information som inte gick i linje med juntan.

Kyaw säger att dagens soldater går på Burmas gator och hotar alla som protesterar med arrestering.

En burmesisk kvinna som föredrar att kallas Dwelling, i händelse av att hon reser tillbaka till Burma, talar om hur det var att växa upp där.

– Att leva under militären kändes för mig som att leva i ett mörkt rum, avskuren från den internationella världen. Det var totalt kontrollerat, där fanns bara tre kanaler vilka kontrollerades av militärregimen. De sände bara sin propaganda.

Dwelling är Kachin, en av Burmas inhemska etniska minoriteter som systematiskt misshandlas av juntan. Nyligen bosatte hon sig i Thailand där hon och en annan burmesisk kvinna har startat en organisation till hjälp för burmesiska kvinnor från etniska minoriteter.

Lway Aye Nang som tillhör den etniska minoriteten Palung i Burma säger:

– Det är som ett helvete. Vi hade ett underjordiskt rum. Ända sedan jag var liten gömde vi oss i källaren så fort soldaterna kom… Min far var tidigare byns överhuvud. De skulle ha slagit honom.

Översatt från version

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024