När britterna för lite drygt en månad sedan oväntat valde att ställa sig bakom ett EU-utträde duggade domedagsvarningarna tätt. Men efter en tid med ekonomisk och politisk turbulens tycks nu ett lugn ha sänkt sig över Storbritannien. För tillfället.

Det var inte många som såg det komma. Reaktionerna när resultatet från den historiska folkomröstningen den 23 juni stod klart går att beskriva som i det närmaste chockartade. Premiärminister David Cameron meddelade sin avgång och finansmarknaderna svarade med panik.

Men vad har egentligen hänt sedan dess?

– I början var det mycket undergångstoner. Jag tror att folk hade tänkt sig att marknaden skulle krascha, och politiken skulle klara av det här. Men det blev ju precis tvärtom, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Snabb återhämtning

Britternas stöd för ett utträde, brexit, skapade chockvågor på börserna runt om i världen och pundet föll till 31-årslägsta. Men de globala finansmarknaderna överraskade många genom att återhämta sig relativt snabbt.

Förtroendet för den brittiska ekonomin är däremot fortsatt ganska skakigt. Bland annat gjorde inköpschefsindex, som speglar konjunkturen inom industrin, i juli den snabbaste inbromsningen på över tre år. Men det syns ännu inga spridningseffekter till företag utanför Storbritannien.

– Det kommer lite dystrare ekonomiska prognoser just nu. Det är ingen katastrof men de visar på lite problem med tillväxten, säger Ulrika Mörth.

I stället är den kanske största förändringen efter EU-omröstningen politisk. Cameron slängde in sin framtid i potten när han ledde kampanjen för att stanna i EU under nya villkor. Nu har han lämnat sin post och istället har Theresa May flyttat in på 10 Downing Street.

Politisk kris

Den nya premiärministern sparade ingen tid innan hon möblerade om i regeringen samtidigt som oppositionspartiet Labour hamnat i ledarskapskris. Det verkar dock inte som om May tänker aktivera artikel 50, som officiellt påbörjar EU-utträdet, förrän efter årsskiftet. När det är gjort väntar med all sannolikhet ytterligare turbulens för britterna – och EU.

– När förhandlingarna väl har kommit i gång kommer det att hända grejer. Nu tror jag att Bryssel, EU-länderna och Storbritannien diskuterar igenom hur det här ska gå till. Men just nu är det lugnt, det händer inte så mycket politiskt, säger Mörth.

Fortfarande finns det väldigt lite konkret sagt kring vilken modell som Storbritannien tänker sig när det gäller den framtida relationen med EU.

Länder som Frankrike och Irland har sagt att man vill se ett skyndsamt brexit medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel uttryckt att hon vill att utträdet ska ske långsamt och kontrollerat.

Tonar ned konsekvenserna

Ulrika Mörth tycker att en del europeiska politiker, bland dem Merkel, till viss del tonat ned konsekvenserna av att det inflytelserika EU-landet Storbritannien kommer att lämna unionen.

– Det är såklart svårt för de politiska ledarna att säga att det är en katastrof. Men vilken legitimitet kommer EU att ha som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör när ett sådant stort och viktigt land som Storbritannien lämnar?

– Det politiska aktörskapet försvagas väsentligt. EU:s roll i världen kommer ju att väga hur lätt som helst framöver.

(TT)

Artikel 50

Det är upp till Storbritannien att begära utträdesförhandlingar, genom att den brittiska regeringen aktiverar artikel 50 i EU:s fördrag. När artikel 50 väl har aktiverats löper förhandlingarna under två år. Om samtliga inblandade är överens om att de ska förlängas, kan de göra det, men annars måste Storbritannien lämna EU efter två år. Förhandlingar om till exempel handels- eller samarbetsavtal har däremot inget slutdatum och pågår ofta under många år. Storbritannien skulle alltså kunna hamna i ett läge där landet går ur EU, utan att ha ett färdigt handelsavtal. En kraschlandning, som britterna vill undvika. Premiärminister Theresa May har indikerat att hon inte tänker aktivera artikel 50 innan årsskiftet.