EU:s skilsmässoavtal med Storbritannien ska vara klart hösten 2018.

I praktiken kan det ta betydligt längre tid än så att reda ut den framtida relationen till Bryssel.

Upp till tio år kan det ta innan Storbritannien har ett nytt handelsavtal på plats med övriga EU, har britternas EU-ambassadör varnat för, enligt BBC.

Och grannlandet Irlands premiärminister Enda Kenny konstaterar också att utträdesprocessen knappast kan bli särskilt snabb.

– Jag påpekade själv att 50 år av lagstiftning, direktiv och så vidare troligen kommer att bli rätt svårt att hantera inom bara två år, sade Kenny på väg ut från EU-ledarnas toppmöte i Bryssel sent i torsdags.

”Smidig process”

Vid toppmötet gick ledarna från de länder som tänker stanna kvar i EU snabbt igenom grunderna i processen för det brittiska utträdet. Theresa May fick inte vara med – men surade inte över det.

– Det är rätt att de andra ledarna förbereder sig förhandlingarna, precis som vi har gjort. Vi vill att det ska blir en så smidig och välordnad process som möjligt. Det är inte bara i vårt intresse, utan även i resten av Europas, sade May tidigare på dagen.

Utträdesförhandlingarna ska ledas av EU:s förre finanskommissionär Michel Barnier och behöver ske på tre plan.

Först ska ”skilsmässoavtalet” redas ut, främst kring invånarnas rättigheter.

– Hon (Theresa May) vill att frågan om brittiska medborgare i EU och EU-medborgare i Storbritannien tas upp tidigt i förhandlingarna, sade Enda Kenny.

Miljardkamp

Det handlar även om vem som är skyldig vad när det gäller pensioner och allehanda EU-lån och infrastruktursprojekt. Barnier uppges ha nämnt siffror på 40-60 miljarder euro i brittisk skuld till EU – något som dock britterna knappast lär acceptera i första taget.

Steg två i förhandlingarna blir vilka övergångsregler som ska gälla. Steg tre gäller villkoren efteråt.

Barnier hoppas allt ska vara klart redan till oktober 2018, så att övriga EU-länder ska kunna godkänna utträdet i lagom tid till mars 2019.

Egna intressen

Avgörande för hur smidigt diskussionerna kommer att gå lär bland annat bli hur mycket de övriga EU-länderna bevakar sina egna intressen först.

– Det är klart att i den här processen kommer alla länder att se till att det blir bra för sitt eget land, men jag tror inte det finns någon motsättning i det, sade statsminister Stefan Löfven (S) efter toppmötet.

– Jag vill betona att det är kommissionen som förhandlar för alla 27 medlemsländerna.

(TT:s utsända i Bryssel)

Tidtabellen för brexit

23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1. mars 2017: Premiärminister Theresa May väntas formellt ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50. Därefter väntas utträdesförhandlingar under EU-kommissionens ledning kunna inledas ”inom några veckor”. oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till … mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.

Brexit i praktiken

När den brittiska utträdesansökan väl kommer in ska först medlemsländernas EU-ministerråd (GAC) ta beslut om att inleda förhandlingar och även ta fram förhandlingsdirektiv och vilka regler som ska gälla i förhållandet mellan ministerrådet och Michel Barnier. I Barniers grupp kommer sedan även en representant för EU:s ordförandeland att finnas med. Även representanter för EU:s permanente ordförande kommer att delta vid samtliga förhandlingar. Barnier ska ”systematiskt” avrapportera till stats- och regeringscheferna och ministerrådet. Därtill kommer en särskild arbetsgrupp att finnas till för att garantera att förhandlingarna sker i enlighet med riktlinjerna från stats- och regeringscheferna och GAC men också för att ”guida” Barnier. Chefsförhandlaren ska även hålla EU-parlamentet ”nära och regelbundet informerat under hela förhandlingen”. Representanter för EU-parlamentet kommer även att delta i de förmöten med medlemsländernas topptjänstemän som Barnier ska hålla inför varje EU-toppmöte. Källa: Europeiska rådet.