Utlåningen till de svenska hushållen ökar i den snabbaste takten på nästan fem år. Bostadslånen står för nästan hela ökningen.
– Det här kan inte pågå i all oändlighet, säger Åke Gustafsson, senior analytiker på Swedbank.
Hushållens lån hos banker och andra så kallade monetära finansinstitut uppgick i november till 3 279 miljarder kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är en ökning med 222 miljarder eller 7,3 procent jämfört med motsvarande månad i fjol.
Lånetillväxten ligger nu på den högsta nivån sedan mars 2011. För att komma ner till en långsiktigt hållbar nivå behöver den åtminstone halveras, så att lånen ökar i linje med de disponibla inkomsterna, enligt Åke Gustafsson.
– Ju längre det här pågår, desto mer räntekänsliga blir hushållen. Och hushållen är ju den starka drivkraften i ekonomin just nu. I och med det så blir hela ekonomin väldigt räntekänslig. Det kan bli väldigt jobbigt för Riksbanken att hantera det här, säger han.
Självspelande piano
| FAKTA: Merparten är bostadslån |
| Hushållens lån hos monetära finansinstitut ökade i november med 7,3 procent jämfört med motsvarande månad i fjol. Ökningstakten är 0,1 procentenheter högre än månaden före och 1,4 procentenheter högre än för ett år sedan. Lånetillväxten har nu ökat stadigt sedan juli 2012, då den uppgick till 4,5 procent. Av de totala lånen på 3 279 miljarder kronor är 2 673 miljarder kronor bostadslån. Bostadslånen stod för 200 miljarder av den totala låneökningen på 222 miljarder mellan november 2014 och november 2015. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) |
Den växande skuldsättningen är en het politisk potatis och en rad förslag för att hejda den diskuteras. Men i närtid blir det svårt att få ner låneökningstakten, enligt Åke Gustafsson.
– Det som är problemet, det är bostadsbristen. Det som byggs nu är ju fortfarande i väldigt hög utsträckning bostadsrätter. Det gör att det finns så att säga ett självspelande piano här, en drivkraft som är svår att gå emot.
Högre skuldkvoter
Även om tillväxttakten för utlåningen har ökat kraftigt så är det en bra bit kvar till nivåerna under 2006-2007, åren innan den finanskris som började med att bolånebubblan brast i USA. Under dessa år ökade lånen till hushållen med mellan 11 och 13 procent, enligt SCB:s statistik. Men, påpekar Gustafsson, då var också skuldkvoterna – skulderna i förhållande till de disponibla inkomsterna – överlag betydligt lägre.
– Då kom vi från en skuldkvot på strax under hundra procent, och nu ligger vi på 175-180 procent, lite beroende på hur du räknar.
