Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow vidhåller att toppcheferna betalas för dåligt. Men han får nu mothugg från regeringen: "Näringslivet har tagit till väldigt höga löneökningar", säger finansministern.
Michael Treschow, ordförande för Svenskt Näringsliv vidhåller sin inställning att svenska toppchefer betalas för dåligt.
Efter uttalandet i förra veckan fick Treschow kritik både av höga företrädare för näringslivet och från LO-basen Wanja Lundby-Wedin för att han inte ser något samband mellan höga chefsarvoden och fackens lönekrav.
Och även finansminister Anders Borg kritiserar nu näringslivstopparnas löneökningar.
– De högsta cheferna i näringslivet har tagit till sig väldigt höga löneökningar, säger Anders Borg till TV8:s Finansnytt.
Han tycker det är bra att Svenskt Näringslivs styrelseordförande Michael Treschow deltar i den offentliga diskussionen.
– Men jag personligen tycker att lönenivån och ersättningsnivån för toppcheferna i näringslivet ligger något högt, säger Borg.
Bland kritikerna fanns också Olof Stenhammar, ordförande i OMX och riskkapitalbolaget Ratos, som tyckte att Treschow var tondöv.
I ett skriftligt uttalande till Dagens Industri bemöter Treschow kritiken. Grundproblemet, skriver han, är att många svenska företag inte längre är så svenska. De vinster de stora svenska börsföretagen redovisar härstammar inte bara från Sverige och kan därför inte ligga till grund för den svenska avtalsrörelsen. Inte heller styrs eller drivs företagen uteslutande av svenskar.
På bara några decennier har det utländska ägandet i svenska företag ökat kraftigt, konstaterar Treschow. I genomsnitt ägs svenska börsföretag till omkring 40 procent av utländska intressen. Mer och mer av produktion och försäljning sker i andra länder än i Sverige och det mesta tyder på att globaliseringen kommer att tillta, skriver han.
Däremot medger Treschow att det finns en psykologisk koppling mellan ersättningen till cheferna i toppen och fackens lönekrav och konstaterar att det finns behov av stor pedagogik framöver.
Men statsminister Fredrik Reinfeldt manar försiktigt näringslivets toppar till återhållsamhet när det gäller de egna lönerna.
– Ja, det är också så att chefers löner påverkar löneutvecklingen, så att på det sättet är det inte skilt från den övriga diskussionen. Jag vill inte ägna mig åt att peka finger åt någon del av de som nu sitter och förhandlar, jag bara påpekar goda, allmänna levnadsregler som oftast lägger stor grund för hur man vinner förtroende och visar ledarskap, sade han.
Enligt Reinfeldt finns det en risk för samhällsekonomin om avtalsförhandlingarna leder till för höga löner.
– Det är klart att det finns en sådan risk. Väldigt höga löneavtal leder till högre arbetslöshet. Sedan har vi stort förtroende för att arbetsmarknadens parter är väl medvetna om detta och vi har dessutom en situation sedan drygt tio år tillbaka med en självständig Riksbank som följer detta noga och som har skapat en bra balans i svensk ekonomi.
