loadingRebiya Kadeer på en presskonferens i Bonn den 16 oktober 2009. (Foto:AFP/Jakob Studnar)
Rebiya Kadeer på en presskonferens i Bonn den 16 oktober 2009. (Foto:AFP/Jakob Studnar)
Hälsa & Livsstil

Bokrecension: Kampen mot draken

Tony Lingefors - Epoch Times

Kampen mot draken, en biografi som skildrar Rebiya Kadeers livsöde och hennes folks svårigheter i Östturkestan (Xinjiangprovinsen), har nyligen kommit ut på svenska. Hon är känd som den främste företrädaren för den uiguriska exilrörelsen.

Boken som ursprungligen är skriven på tyska och uppläst för Alexandra Cavelius kom ut 2007. Den är översatt av Matilda Narin och utgiven 2010 av Narin förlag.

Rebiya Kadeer har blivit kallad ”alla uigurers moder” och står upp och kämpar för ”cirka tjugo miljoner uigurer världen över, som blivit fråntagna så gott som alla former av kulturellt, ekonomiskt och religiöst självbestämmande”. Det råder stor brist på mänskliga rättigheter för uigurerna i Xinjiangprovinsen och för dem är deras hemland som ett enda stort fängelse.

Läsaren får följa Kadeers liv och svårigheter i Östturkestan ända fram tills att hon tvingades till exil i USA. Hon skildrar bland annat hur hon och uigurerna påverkades av den stora svälten, kulturrevolutionen, KKP:s förtryck av henne och hennes familj och befolkningen samt hennes sex år i kinesiskt fängelse. Hon dömdes till åtta års fängelse 1999, men tack vare påtryckningar från USA:s regeringen kunde hon frisläppas i mars 2005. En gång var hon Kinas rikaste kvinna. I dag är hon Kinas statsfiende nummer ett.

Orsaken till att hon fick sitta i fängelse var att hon betraktades som Kinas stora fiende då hon utmanade det kinesiska kommunistpartiet. När hon var tjänsteman i Kinas folkkongress skrädde hon inte orden utan sade hur verkligheten såg ut för uigurerna. Kineserna som flyttats dit i miljontals får förtur till många och inflytelserika arbeten och poster, vilket innebär att uigurerna diskrimineras och undertrycks. Där råder också allvarliga miljöproblem och utarmning av naturtillgångar på grund av KKP:s exploatering och hänsynslösa politik.

I början av boken skriver Kadeer:

”Ingen annan uigur före mig har upplevt vårt hemland från så många olika perspektiv: som ett  flyktingbarn, som en fattig hemmafru, som en mångmiljonär, som en högt uppsatt tjänsteman i Kinas folkkongress, som en politisk fånge, fängslad under många år, och nu som politisk dissident utvisad från mitt eget land. För att bättre kunna skapa förståelse för uigurerna och för mig själv skulle jag vilja berätta min livshistoria…”

Och man får verkligen förståelse och insyn hur uigurerna har förtryckts av KKP ändå sedan intrånget 1949 fram till nu. Det påminner mycket om det som det tibetanska folket har gått igenom. Religiöst förtryck är vanligt förekommande i Östturkestan såväl som censur, uppror och demonstrationer slås ner direkt av kinesisk polis eller militär, som även kan sluta i blodbad (från militärer som skjuter mot oskyldiga och obeväpnade människor, skenrättegångar är vanligt förekommande och Kinas ettbarnspolitik drabbar också befolkningen.

Rebiya Kadeer uppskattar att omkring en miljon uigurer har tvingats fly från Östturkestan sedan Kinas intrång 1949. Enligt Amnesty International är det bara uiguriska politiska fångar som får dödsdomar i Kina. I juli förra året uppmärksammades upploppen i Xinjiangprovinsen över hela världen. Myndigheter i Kina pekade främst ut Kadeer som den bakomvarande kraften. Kina har således stämplat henne som ”terrorist”.

Numera bor hon i Washington DC där hon kämpar för att förbättra de mänskliga rättigheterna för uigurerna. Hon leder uiguernas världskongress och åker också runt om i världen och berättar sin historia, och har även vittnat i USA:s kongress.

Boken är på cirka 380 sidor och är lättläst. Emellertid förekommer det en hel del stavfel, vilket är irriterande emellanåt.

Kampen mot draken är ett testamente för de svårigheter hon och uigurerna har gått igenom på grund av det kinesiska kommunistpartiets brutalitet och hänsynslöshet. Och hennes mod, styrka och uppriktighet som beskrivs i boken berör ända in i själen – tills tårarna faller – om och om igen.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRebiya Kadeer på en presskonferens i Bonn den 16 oktober 2009. (Foto:AFP/Jakob Studnar)
Rebiya Kadeer på en presskonferens i Bonn den 16 oktober 2009. (Foto:AFP/Jakob Studnar)
Hälsa & Livsstil

Bokrecension: Kampen mot draken

Tony Lingefors - Epoch Times

Kampen mot draken, en biografi som skildrar Rebiya Kadeers livsöde och hennes folks svårigheter i Östturkestan (Xinjiangprovinsen), har nyligen kommit ut på svenska. Hon är känd som den främste företrädaren för den uiguriska exilrörelsen.

Boken som ursprungligen är skriven på tyska och uppläst för Alexandra Cavelius kom ut 2007. Den är översatt av Matilda Narin och utgiven 2010 av Narin förlag.

Rebiya Kadeer har blivit kallad ”alla uigurers moder” och står upp och kämpar för ”cirka tjugo miljoner uigurer världen över, som blivit fråntagna så gott som alla former av kulturellt, ekonomiskt och religiöst självbestämmande”. Det råder stor brist på mänskliga rättigheter för uigurerna i Xinjiangprovinsen och för dem är deras hemland som ett enda stort fängelse.

Läsaren får följa Kadeers liv och svårigheter i Östturkestan ända fram tills att hon tvingades till exil i USA. Hon skildrar bland annat hur hon och uigurerna påverkades av den stora svälten, kulturrevolutionen, KKP:s förtryck av henne och hennes familj och befolkningen samt hennes sex år i kinesiskt fängelse. Hon dömdes till åtta års fängelse 1999, men tack vare påtryckningar från USA:s regeringen kunde hon frisläppas i mars 2005. En gång var hon Kinas rikaste kvinna. I dag är hon Kinas statsfiende nummer ett.

Orsaken till att hon fick sitta i fängelse var att hon betraktades som Kinas stora fiende då hon utmanade det kinesiska kommunistpartiet. När hon var tjänsteman i Kinas folkkongress skrädde hon inte orden utan sade hur verkligheten såg ut för uigurerna. Kineserna som flyttats dit i miljontals får förtur till många och inflytelserika arbeten och poster, vilket innebär att uigurerna diskrimineras och undertrycks. Där råder också allvarliga miljöproblem och utarmning av naturtillgångar på grund av KKP:s exploatering och hänsynslösa politik.

I början av boken skriver Kadeer:

”Ingen annan uigur före mig har upplevt vårt hemland från så många olika perspektiv: som ett  flyktingbarn, som en fattig hemmafru, som en mångmiljonär, som en högt uppsatt tjänsteman i Kinas folkkongress, som en politisk fånge, fängslad under många år, och nu som politisk dissident utvisad från mitt eget land. För att bättre kunna skapa förståelse för uigurerna och för mig själv skulle jag vilja berätta min livshistoria…”

Och man får verkligen förståelse och insyn hur uigurerna har förtryckts av KKP ändå sedan intrånget 1949 fram till nu. Det påminner mycket om det som det tibetanska folket har gått igenom. Religiöst förtryck är vanligt förekommande i Östturkestan såväl som censur, uppror och demonstrationer slås ner direkt av kinesisk polis eller militär, som även kan sluta i blodbad (från militärer som skjuter mot oskyldiga och obeväpnade människor, skenrättegångar är vanligt förekommande och Kinas ettbarnspolitik drabbar också befolkningen.

Rebiya Kadeer uppskattar att omkring en miljon uigurer har tvingats fly från Östturkestan sedan Kinas intrång 1949. Enligt Amnesty International är det bara uiguriska politiska fångar som får dödsdomar i Kina. I juli förra året uppmärksammades upploppen i Xinjiangprovinsen över hela världen. Myndigheter i Kina pekade främst ut Kadeer som den bakomvarande kraften. Kina har således stämplat henne som ”terrorist”.

Numera bor hon i Washington DC där hon kämpar för att förbättra de mänskliga rättigheterna för uigurerna. Hon leder uiguernas världskongress och åker också runt om i världen och berättar sin historia, och har även vittnat i USA:s kongress.

Boken är på cirka 380 sidor och är lättläst. Emellertid förekommer det en hel del stavfel, vilket är irriterande emellanåt.

Kampen mot draken är ett testamente för de svårigheter hon och uigurerna har gått igenom på grund av det kinesiska kommunistpartiets brutalitet och hänsynslöshet. Och hennes mod, styrka och uppriktighet som beskrivs i boken berör ända in i själen – tills tårarna faller – om och om igen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024