Komplicerade frågor står på agendan under USA:s vicepresident Joe Bidens besök i Turkiet. Washington har ingen anledning att skydda någon som kan ha skadat en allierad, säger Biden med anledning av att Ankara vill att Fethullah Gülen utlämnas.
De historiskt allierade länderna tycks vara överens om att relationerna måste lappas ihop. Men det är en rad delikata frågor som står på dagordningen när Joe Biden träffar premiärminister Binali Yildirim och president Recep Tayyip Erdogan i Ankara.
Många turkar, även på högre nivå, har anklagat USA för att ha haft ett finger med i spelet i kuppförsöket i somras. Det växande USA-hatet har inte blivit bättre av att Washington inte velat lämna ut Fethullah Gülen, som Ankara hävdar ligger bakom det misslyckade kuppförsöket.
Känslor i omlopp
Turkiet har lämnat in en formell begäran om att få Gülen utlämnad. USA har å sin sida krävt bevis, och inte bara lösa anklagelser. Nu uppger Biden att USA samarbetar med Turkiet för att utvärdera information om imamen, som själv nekar till anklagelserna.
– Jag förstår regeringens och folket i Turkiets starka känslor om honom. Vi samarbetar med de turkiska myndigheterna, säger Biden på en presskonferens.
Regimens massgripanden, utrensningar och demonisering av Gülenanhängare har fått USA att mana Turkiet att hålla sig till demokratiska spelregler i utredningen av kuppförsöket. Enligt Biden har turkiska tjänstemän försäkrat honom om att det kommer att ske på ett rättssäkert vis.
En annan känslig fråga är hanteringen av krisen i Syrien. Länderna samarbetar i kampen mot terrorstämplade IS men har olika uppfattningar om hur insatserna ska se ut. Washington anser att de kurdiska styrkorna är en tillgång medan Ankara ser deras framfart i Syrien som ett allvarligt hot. Turkiet har just inlett en militäroffensiv mot både IS och kurdiska mål i norra Syrien.
Viktiga Natoallierade
Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, tror ändå att relationerna kommer att ha reparerats när Joe Biden kliver ombord på sitt plan för att åka vidare mot Sverige.
– Turkiet gick med i Nato 1952 och har grundat hela sin försvarspolitik kring det. Jag har väldigt svårt att se att de skulle ändra på det och gå över till ryssarna istället, säger Hallenberg och fortsätter:
– Även om Turkiet och USA är ovänner kommer de att hitta ett modus operandi, där man är överens om vissa saker och oense om andra.
(TT)
| Massutrensning |
| I kölvattnet av kuppförsöket den 15 juli har den turkiska regimen slagit hårt mot påstådda kuppmakare. Den 19 augusti utfärdade åklagare en arresteringsorder för 84 universitetsakademiker som anklagas för förbindelser med predikanten Fethullah Gülen, som i sin tur anklagas för att ligga bakom kuppförsöket. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har länge hävdat att Gülen driver en ”parallell stat” i Turkiet. Gülen själv, som befinner sig i självvald exil i USA sedan 1999, har tillbakavisat alla anklagelser. Över 40 000 statligt anställda har gripits, och över 20 000 satt förra veckan fortfarande anhållna, enligt premiärminister Binali Yildirim. Över 5 000 tjänstemän har avskedats och nästan 80 000 har stängts av från sina arbeten. Tiotusentals fångar har också släppts för att göra plats för alla de journalister, lärare, advokater och domare som gripits i samband med kuppförsöket. |
