Människor strosar runt på de grusade gångvägarna när det är öppet hus i Alnängarnas koloniområde i Örebro. De små stugorna är omgivna av lummiga trädgårdar som är till bredden fyllda med blommor, buskar, träd och en och annan solstol.
Vid kolonilott nummer 245 har blomsterbönor växt upp i den bågformade spaljen som utgör ingången till lotten. Lambert Petterson kommer fram och frågar om vi vill komma in och titta närmare på deras odlingar.
Paret Petterson, Lambert och Doris bor inne i centrala Örebro. De åker ofta till sin koloniträdgård där de trivs mycket bra. På lotten som är 245 kvadratmeter har de förutom grönsaker, frukt och blommor, en stuga med ett rum och en veranda. Det finns också ett förråd där de förvarar redskap och verktyg.
– Vi köpte kolonilotten för tio år sedan. Då såg den inte ut så här. Vi har gjort komposter och planterat hallon, blommor och äppelträd, berättar Lambert Pettersson.
På vinbärsbuskarna hänger det klasar med stora röda och svarta vinbär. Hallonen lyser röda och Lambert berättar att de är både stora, söta och goda.
Alnängarnas koloniområde fyller hundra år nästa år. När det bildades år 1911 ägdes och förvaltades det av SJ och det var bara de som var anställda hos SJ som fick kolonilotter här. Idag har föreningen trehundra medlemmar och vem som helst kan köpa en lott i området. Vatten till odlingarna är framdraget till varje kolonilott och tas från Svartån som ligger alldeles i närheten.
Egenhändigt gjord variant på jordkällare håller saftflaskorna från årets skörd svala.
I en rabatt mitt ibland grönskan på Petterssons kolonilott finns ett lock med ett hänglås på. Lambert berättar att det är en sorts jordkällare som han har byggt av bland annat ett gammalt soptunnelock.
Han går efter nyckeln till hänglåset och öppnar locket till källaren. Hålet som han grävt är cirka en halvmeter djupt och där förvarar de bland annat årets hemmagjorda rabarbersaft. Lambert tar upp en flaska, känner på den och konstaterar att källaren håller dryckerna svala.
Vi fortsätter rundvandringen och beundrar orange tagetes som lyser som små solar i sommarljuset och blomsterkrasse som klänger i staketet.
– Det är lätt att odla tagetes. Man strör frön på jorden i en kruka och lägger på ett lager med jord. När de kommer upp så får man gallra. Sen har vi fackelblomster och veronika i tre olika färger: vit, rosa och blå.
Till exklusiviteterna på Petterssons kolonilott hör dillpionen. Det är en gammal pionsort och en rotknöl ska kosta 500 till 600 kronor.
– Vi hoppas att vi ska kunna ha kolonilotten några år till, vi är båda över åttio år, berättar Doris Pettersson.
De nödvändiga invånarna, modell mindre, svävar lätt från blomma till blomma.
