Han kallas för ”Poeten med kameran” i den internationella pressen. Hemma i Sverige hyllas han i intervjuer och dokumentärer. Ingmar Bergman, vår tids störste svenske filmskapare, avled vid femtiden på måndagsmorgonen, stillsamt i sitt hem på Fårö.
Under filmhistoriens 100 år har Ingmar Bergman, född 1918, varit verksam inom branschen i 60 år. Utomlands är han främst känd för sina cirka 50 filmer, men på hemmaplan har han även arbetat mycket med teater, radioteater och opera.
Bergmans första inspelningsdag var i juni 1945. Efter flera års produktion av både skandaler och kritiserade filmer kom genombrottet 1956 med filmen Sommarnattens leende. Den blev genom filmfestivalen i Cannes hans internationella entré.
I Marie Nyröds dokumentär, Bergman Island, som igår sändes på SVT, berättar han:
– Jag satt och läste tidningen och såg ”Svensk framgång i Cannes”. Det var ju roligt, tänkte jag, och sedan visade det sig vara min film som hade vunnit utan att jag visste om det.
Efter att tidigare ha mött kritik från många håll, breddades nu vägen för Bergman och han presenterade på nytt filmen Sjunde inseglet, som tidigare blivit refuserad, och fick den nu att gå igenom. Bergman berättade att han från den stunden ”fick göra som han ville”, men att han från och med då även kom att sakna folks uppriktiga åsikter om hans verk.
Ett återkommande tema i Bergmans liv och filmer, däribland Sjunde inseglet, är rädslan för döden. Denna rädsla sägs Bergman emellertid ha överkommit på senare år och enligt Marie Nyröd har han sagt att han ”ska välkomna döden den dagen den kommer.”
I klassen Bästa utländska film fick Bergman 1961 sin första Oscar för filmen Jungfrukällan. Han har genom åren inspirerat och gjort sig berömd bland både svenska och utländska filmskapare, däribland regissören Ang Lee (Crouching Tiger, Hidden Dragon) från Taiwan:
– Den första Bergmanfilmen jag såg var Jungfrukällan. Efter filmen satt jag som förstenad och därefter såg jag den om igen. Den förändrade mitt liv, berättade Lee för Aktuellt igår.
Förra året träffades Ang Lee och Bergman på Fårö. Lee berättade att kramen han fick av Bergman fick honom att tänka att ”livet är rätt ok ändå”.
– Bergman berörde de stora frågorna, som att komma åt det inre jaget genom drama och ärlighet. Unga filmare uppmärksammar inte Bergman lika mycket som min generation har gjort, men det borde de göra, han är ouppnåelig, sade Lee.
Trots Bergmans storhet ägnas ingen enorm uppmärksamhet åt hans verk i dagens svenska regissörsutbildningar.
– Jag tror inte att han i någon större utsträckning kommer att influera och inspirera nya, unga filmskapare. Han kom och gjorde bra ifrån sig, men jag tror att man i framtiden kommer att finna nya stilar och sätt att göra film på, säger Rahan Pakravan som läst regilinjen på Kalix folkhögskola, till Epoch Times.
En som trots sin unga ålder mött och till och med inspirerat Bergman är regissören Josef Fares. Han berättade i Aktuells specialsändning att han fascineras av att Bergman skapat en alldeles egen stil.
– Man kan direkt se om det är en Bergmanfilm, det är inte många regissörer som lyckats med det, säger han.
Bergmans bortgång förväntas uppmärksammas länge framöver och bland annat har Unesco beslutat att föra in Bergmans personliga arkiv på listan över arkiv och dokument av värde för hela mänskligheten.
Fotografi taget under 70-talet. Ingmar Bergman tillsammans med fotografen Sven Nykvist. (Foto: AFP)
