Fyra månader efter att vi slutade ge Fridrik kelatterapi, har frågan blivit: Vilka andra steg kan vi ta för att förstärka healingprocessen för en icke-verbal autistisk pojke?
Svaret har precis som kelat kommit från ett oväntat håll – Marinen.
Kelatterapin som utvecklades av den amerikanska flottan under andra världskriget för att rensa ut metaller som sjömän exponerats för när de arbetade i de inre delarna av fartygen, har en äldre teknologisk broder. Det är hyperbar oxygenbehandling (HBOT), alltså syrgasbehandling under övertryck.
Tryckkammaren utvecklades i Europa under 1800-talet. Under det senaste århundradet har den använts för att rädda livet på otaliga dykare från syrebristtillstånd eller från att utveckla ”dykarsjuka”. Idag används även den ”milda” eller den ”mjuka” formen av kammare för att hjälpa till att bota autism hos barn.
En mjuk hyperbar oxygenbehandling ger ungefär 40 procent syre, medan hyperbar oxygenbehandling kan ge upp till 100 procent syre. Koncentrationen av syre i luften är vanligtvis ungefär 21 procent.
Framgången med hyperbar oxygenbehandling är inte bara genom förmågan att ge mer syre, utan att ge det under tryck. Med mer syre utan tryck – det kan kroppen helt enkelt inte absorbera. Det beror på att de röda blodkropparna som transporterar syre genom kroppen redan gör det efter sin kapacitet. Trycket tillåter blodplasman – som utgör mer än hälften av blodet – att transportera mer syre.
För ett autistiskt barn återaktiverar hyperbar oxygenbehandling blodkärl i hjärnan som har slutat att fungera och reducerar hjärninflammation, och för de autistiska barn som lider av mag-tarmproblem kan det hjälpa till att bekämpa svamp eller bakterien som orsaker ”läckande tarm”.
Vitaeris 320 är den största av de tre tryckkammare som Oxy Health Corporation tillverkar. Det gör att föräldern och barnet kan vara i kammaren tillsammans. Eftersom det är en mild syreberikad miljö, kan en förälder och barnet vara i kammaren i 1,5 till 2 timmar. När de är i kammaren är de fast där tills någon stänger av maskinen och trycket i tryckkammaren reduceras till trycket på utsidan. Att gå ut kammaren för tidigt innebär risk att personens trumhinnor sprängs.
Eftersom den mjuka tryckkammaren inte använder syre från en flaska, finns det ingen brandrisk. Den tar syre från den omgivande luften, komprimerar den och pumpar den in i kammaren där en mask för syret direkt till barnet. Det finns en trådlös alarmklocka inuti som gör att föräldern kan signalera när behandlingen ska sluta. Den som använder kammaren kan ta med sig leksaker och vatten in. Ett litet fönster tillåter en tvåvägs visuell kommunikation. För att köpa en hyperbar oxygenbehandlingskammare, behöver man ha läkarordination.
Kammaren är högljudd, men väl inne i kammaren minskar ljudet till ett brummande.
Innan Fridrik och jag kastar oss in i detta är det bästa sättet att mäta om denna dyra behandling (ca: 140 000 kronor för tryckkammaren Vataeris eller ca: 1750-7000 per behandling hos en läkare) fungerar är att ta ett foto på min sons hjärna före och efter en antal behandlingsomgångar.
Den så kallade SPECT Scan-Single Photon Emission Computed Topography kan fånga aktiviteten i speciella delar av hjärnan och guida föräldrar om de är på rätt väg med att behandla deras autistiska barn.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/7-5-9/55108.html
