loadingEn student gör en daglig granskning av flera sanitära aspekter i V.V Purams statliga högstadieskola för flickor i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)
En student gör en daglig granskning av flera sanitära aspekter i V.V Purams statliga högstadieskola för flickor i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)
Utrikes

Bangalores skolor inför soptunnor som sanitär utrustning

Sunaina Valecha, Epoch Times

En bra badrumsupplevelse kan förbättra närvaron på skolan. Medan Indiens långvariga sanitetskriser orsakat många utmaningar, har de också blivit en grogrund för innovativa, kostnadseffektiva sanitetslösningar i några av Bangalore skolor.

Staden V.V Purams statliga flickskola fick kämpa med avhoppare. Särskilt avhoppade flickorna, som på grund av att de kommit i puberteten, slutat gå till skolan eller haft oregelbunden närvaro på grund av otillräckliga sanitära inrättningar, såsom toaletter.

Dörrarna till toalettbåsen var trasiga och man kunde inte slänga mensbindor någonstans. Flickorna var tvungna att gå utomhus för detta och det fick dem att känna sig mycket obekväma.

– Vattenklosett saknades på vissa toaletter. Hinkar saknades, de brukade bli stulna. Vatten kördes till skolan utifrån (i vattentank) på växelvisa dagar. Vatten fanns nästan aldrig att tillgå på toaletterna, sade Gautam Prakash, en medlem av den Bangalorbaserade icke-statliga organisationen (NGO) Reap Benefit, som inledde arbetet med att ge rätt sanitet till stadens skolor.

Dessutom blev underhållet av toaletterna en utmaning för att hålla dem i gott skick. I det läget guidade NGO skolelever att utveckla renare och miljövänligare vanor som sakta blev rotade i deras dagliga livsstil. Det fick också studenterna att bli involverade i planeringen för att få bättre sanitära anläggningar för sig själva.

– Vi fokuserade oss på att lära och förstå vad eleverna ville ha och sedan kollektivt bygga ett system som de önskade, och det fungerade, sade Prakash.

Teamet följde en strategi på tre nivåer för att uppmuntra studenter att hålla sitt campus och lokala omgivningar rena och hygieniska: att utveckla miljövänliga vanor för studenterna, ge dem praktisk kunskap om vatten och energibesparing och erkänna deras positiva insatser och ge dem kontinuerlig motivation.



Frivilligorganisationen ”Reap Benefit” hjälpte studenter att göra en konstruktion av kranar som ledde vattnet till en slasktunna. Genom detta löste man problemet med läckande vattenkranar och vattnet anslöts till avloppsvattenrenare, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit).

Resultaten var uppmuntrande. Tvättställ och urinoarer skapades ur stora, använda vattentunnor. Och ett system för rening av avloppsvatten infördes för att lösa problemet med vattenbristen.

– I en annan statlig skola, i Saarakkis statliga gymnasieskola, hade pojkarna bara ett hörn att kissa i. Vi använde stora vattentunnor för att skapa kostnadseffektiva urinoarer och denna enkla lösning hjälpte till att skapa mer hygien, sade Prakash.

I andra innovativa sanitära lösningar ingick tvättställ som skapats av använda plastdunkar. Ledningar för avloppsvatten kopplades till en avloppsvattenrenare och det renade vattnet fördes till flickornas toalett.

För att kontrollera lukten på vissa toaletter skapades torrtoaletter eller vattenlösa toaletter.

– På grund av bakterietillväxt luktar urinoarerna, så i denna skola använde vi billig olja för att lösa detta problem. Olja flyter över urinen i dräneringsrör och tar bort lukt och behovet av vatten, sade Prakash.


En student fixar en torrtoalett som fungerar utan vatten och använder olja för att eliminera lukten, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)

En student fixar en torrtoalett som fungerar utan vatten och använder olja för att eliminera lukten, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)

Dessa innovativa metoder, som konstruerats av studenter, har fått 50 procent fler studenter i de två skolorna att få tillgång till en trevlig och ren toalettupplevelse.

Enligt Prakash, eftersom hygieniska och sanitära vanor utvecklas i barndomen, kommer barnen som får en bättre toalettupplevelse att ha med sig dessa vanor även i vuxen ålder.

– De kommer även att föra vidare samma sanitära känsla till sina framtida familjer.

Skolmyndigheter har också insett att genom att ge sitt erkännande till barnen som fackelbärare av renhållning i hushållet och samhället kan det lösa många kvardröjande sanitära problem i Indien.

– Det blev en anmärkningsvärd förändring nu när eleverna har utvecklat en känsla för hygien. De är involverade i systemet så de gillar att vara en del av det. Om de ser smuts i handfatet eller annat, tar de initiativ till att själv rengöra det och sköter renhållningen själva, sade R. Hallama, rektor för Saarakkis statliga gymnasieskola.

För att uppfylla de mål som fastställts av FN:s millenniemål till 2015 behöver Indien minska andelen hushåll till 38 procent för de som saknar tillgång till förbättrad renhållning.

Enligt rapporten Indiens renhållning för alla (India’s Sanitation for All), en rapport från Asiatiska utvecklingsbanken som undersökte det aktuella läget för renhållningstjänster i Indien, har 55 procent av indier (600 miljoner människor) som bor på landsbygden och städernas slumområden, fortfarande inte tillgång till någon form av toalett, medan 74 procent av befolkningen på landsbygden fortfarande uträttar sina behov offentligt.

De flesta av hushållen i städernas slum har inga egna toaletter och de flesta allmänna toaletterna fungerar egentligen inte på grund av skadade slamavskiljare eller trasiga avloppsrör. Detta är inte bara visuellt störande utan har också farliga konsekvenser för folkhälsan.

– Ett sätt som kan hjälpa oss att uppnå millenniemålen är att närma oss problemet från gräsrotsnivå. Detta innebär att man sprider kunskap och medvetenhet bland folket, sade Prakash.

Enligt Prakash kan arbetet med eleverna stärka deras förmåga att påverka sina familjer och i sin tur påverka det större samhället. När barnen upplever fördelarna med initiativen blir de övertygade om det som är bra för dem.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn student gör en daglig granskning av flera sanitära aspekter i V.V Purams statliga högstadieskola för flickor i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)
En student gör en daglig granskning av flera sanitära aspekter i V.V Purams statliga högstadieskola för flickor i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)
Utrikes

Bangalores skolor inför soptunnor som sanitär utrustning

Sunaina Valecha, Epoch Times

En bra badrumsupplevelse kan förbättra närvaron på skolan. Medan Indiens långvariga sanitetskriser orsakat många utmaningar, har de också blivit en grogrund för innovativa, kostnadseffektiva sanitetslösningar i några av Bangalore skolor.

Staden V.V Purams statliga flickskola fick kämpa med avhoppare. Särskilt avhoppade flickorna, som på grund av att de kommit i puberteten, slutat gå till skolan eller haft oregelbunden närvaro på grund av otillräckliga sanitära inrättningar, såsom toaletter.

Dörrarna till toalettbåsen var trasiga och man kunde inte slänga mensbindor någonstans. Flickorna var tvungna att gå utomhus för detta och det fick dem att känna sig mycket obekväma.

– Vattenklosett saknades på vissa toaletter. Hinkar saknades, de brukade bli stulna. Vatten kördes till skolan utifrån (i vattentank) på växelvisa dagar. Vatten fanns nästan aldrig att tillgå på toaletterna, sade Gautam Prakash, en medlem av den Bangalorbaserade icke-statliga organisationen (NGO) Reap Benefit, som inledde arbetet med att ge rätt sanitet till stadens skolor.

Dessutom blev underhållet av toaletterna en utmaning för att hålla dem i gott skick. I det läget guidade NGO skolelever att utveckla renare och miljövänligare vanor som sakta blev rotade i deras dagliga livsstil. Det fick också studenterna att bli involverade i planeringen för att få bättre sanitära anläggningar för sig själva.

– Vi fokuserade oss på att lära och förstå vad eleverna ville ha och sedan kollektivt bygga ett system som de önskade, och det fungerade, sade Prakash.

Teamet följde en strategi på tre nivåer för att uppmuntra studenter att hålla sitt campus och lokala omgivningar rena och hygieniska: att utveckla miljövänliga vanor för studenterna, ge dem praktisk kunskap om vatten och energibesparing och erkänna deras positiva insatser och ge dem kontinuerlig motivation.



Frivilligorganisationen ”Reap Benefit” hjälpte studenter att göra en konstruktion av kranar som ledde vattnet till en slasktunna. Genom detta löste man problemet med läckande vattenkranar och vattnet anslöts till avloppsvattenrenare, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit).

Resultaten var uppmuntrande. Tvättställ och urinoarer skapades ur stora, använda vattentunnor. Och ett system för rening av avloppsvatten infördes för att lösa problemet med vattenbristen.

– I en annan statlig skola, i Saarakkis statliga gymnasieskola, hade pojkarna bara ett hörn att kissa i. Vi använde stora vattentunnor för att skapa kostnadseffektiva urinoarer och denna enkla lösning hjälpte till att skapa mer hygien, sade Prakash.

I andra innovativa sanitära lösningar ingick tvättställ som skapats av använda plastdunkar. Ledningar för avloppsvatten kopplades till en avloppsvattenrenare och det renade vattnet fördes till flickornas toalett.

För att kontrollera lukten på vissa toaletter skapades torrtoaletter eller vattenlösa toaletter.

– På grund av bakterietillväxt luktar urinoarerna, så i denna skola använde vi billig olja för att lösa detta problem. Olja flyter över urinen i dräneringsrör och tar bort lukt och behovet av vatten, sade Prakash.


En student fixar en torrtoalett som fungerar utan vatten och använder olja för att eliminera lukten, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)

En student fixar en torrtoalett som fungerar utan vatten och använder olja för att eliminera lukten, på Saarakkis statliga gymnasieskola i Bangalore. (Foto: Med tillstånd av Reap Benefit)

Dessa innovativa metoder, som konstruerats av studenter, har fått 50 procent fler studenter i de två skolorna att få tillgång till en trevlig och ren toalettupplevelse.

Enligt Prakash, eftersom hygieniska och sanitära vanor utvecklas i barndomen, kommer barnen som får en bättre toalettupplevelse att ha med sig dessa vanor även i vuxen ålder.

– De kommer även att föra vidare samma sanitära känsla till sina framtida familjer.

Skolmyndigheter har också insett att genom att ge sitt erkännande till barnen som fackelbärare av renhållning i hushållet och samhället kan det lösa många kvardröjande sanitära problem i Indien.

– Det blev en anmärkningsvärd förändring nu när eleverna har utvecklat en känsla för hygien. De är involverade i systemet så de gillar att vara en del av det. Om de ser smuts i handfatet eller annat, tar de initiativ till att själv rengöra det och sköter renhållningen själva, sade R. Hallama, rektor för Saarakkis statliga gymnasieskola.

För att uppfylla de mål som fastställts av FN:s millenniemål till 2015 behöver Indien minska andelen hushåll till 38 procent för de som saknar tillgång till förbättrad renhållning.

Enligt rapporten Indiens renhållning för alla (India’s Sanitation for All), en rapport från Asiatiska utvecklingsbanken som undersökte det aktuella läget för renhållningstjänster i Indien, har 55 procent av indier (600 miljoner människor) som bor på landsbygden och städernas slumområden, fortfarande inte tillgång till någon form av toalett, medan 74 procent av befolkningen på landsbygden fortfarande uträttar sina behov offentligt.

De flesta av hushållen i städernas slum har inga egna toaletter och de flesta allmänna toaletterna fungerar egentligen inte på grund av skadade slamavskiljare eller trasiga avloppsrör. Detta är inte bara visuellt störande utan har också farliga konsekvenser för folkhälsan.

– Ett sätt som kan hjälpa oss att uppnå millenniemålen är att närma oss problemet från gräsrotsnivå. Detta innebär att man sprider kunskap och medvetenhet bland folket, sade Prakash.

Enligt Prakash kan arbetet med eleverna stärka deras förmåga att påverka sina familjer och i sin tur påverka det större samhället. När barnen upplever fördelarna med initiativen blir de övertygade om det som är bra för dem.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024