Med förändrade arbetssätt och mer samordning kan beredskapen förbättras, anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Mest brådskande är en översyn av kommunal räddningstjänst.

Bör räddningstjänst vara ett kommunalt ansvar?

Det är den kanske mest akuta frågan i MSB:s stora rapport ”Ansvar, samverkan, handling”. Inklusive bilagor handlar det om drygt 300 sidor utredning som på torsdagen överlämnades till inrikesminister Anders Ygeman (S).

Utgångspunkten har varit den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och målsättningen att skapa bättre förutsättningar för snabba insatser vid stora katastrofer.

– Många har mycket att lära sig av den här händelsen, konstaterade MSB:s chef Helena Lindberg när hon presenterar utredningen.

Snabb lagändring

Det mest akuta, enligt Helena Lindberg, är att se över reglering och huvudmannaskap av räddningsinsatser. Möjligen bör räddningstjänster i framtiden inte organiseras på kommunal nivå. Hon hoppas på en snabb särskild utredning och en lagändring inom loppet av ett år.

– Räddningstjänsterna fungerar väldigt olika på olika håll. Kanske ska det här skötas av landsting eller regioner, säger hon.

I utredningen finns förslag på att ge MSB ett tydligare mandat att fördela resurser vid stora händelser, förslag om samordnade kartor och geodata för olika aktörer samt ett förslag om ett särskilt ”operativt anslag”, ett utrymme i statsbudgeten som ska kunna användas vid katastrofer.

Anders Ygeman är i grunden positiv till utredningens slutsatser, men mer försiktig vad gäller en särskild katastrofbudget.

– Vid de här tillfällena, branden i Västmanland och stormen Gudrun, har statmakten varit väldigt generös med att hjälpa och det här är en fråga om hur man organiserar den hjälpen på konton. Nu får vi analysera det här förslaget, säger han.

Enorm påfrestning

I skuggan av de terrorattentat som drabbat Paris och Bryssel är Sveriges krisberedskap en het fråga. Anders Ygeman menar att regeringen har gjort vad den kan för att förbereda landet för en liknande attack.

– Vi har sett till att göra alla de förberedelser som kan göras. Myndigheter, till och med regeringen har övat flera gånger och vi har gjort en nationell strategi mot terrorism. Men exakt hur det går vid en sådan enorm påfrestning, det vet man inte förrän man har råkat ut för det, säger han.

Åtta förslag för bättre beredskap

MSB:s utredning innehåller åtta förslag som ska förbättra Sveriges beredskap vid stora katastrofer: 1. Nya principer för samhällets krisberedskap som stimulerar myndigheter och andra aktörer till handling. 2. Harmonisering av länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser. En länsstyrelse föreslås få i uppdrag att leda arbetet med att hitta nya arbetsformer. 3. Tydligare mandat för MSB att fördela resurser vid en stor katastrof. 4. Ett operativt anslag i statsbudgeten för att finansiera merkostnader i samband med olyckor och kriser. 5. Hänsyn till totalförsvaret vid anskaffning och avskaffande av offentliga resurser. 6. Översyn av geodata (kartor etc.). Olika aktörer måste utgå från samma geodata vid katastrofer. 7. Styrning, organisation och huvudmannaskap av räddningstjänster. Här föreslås en särskild, brådskande utredning. 8. Ledning av räddningsinsatser. En särskild, brådskande utredning av lagstiftning kring ledning av räddningsinsatser för att uppnå större flexibilitet.