Fyra akademiker står inför rätta i Istanbul, misstänkta för att sprida ”terroristpropaganda”, sedan de skrivit under ett upprop till stöd för kurder. Dessutom fortsätter rättegången mot två journalister som åtalats för spioneri efter ett avslöjande om vapensmuggling.
Båda rättegångarna ses som test för press- och yttrandefriheten i Turkiet, som blivit allt hårdare kringskuren under president Recep Tayyip Erdogan.
– Den här rättegången är avgörande för tryckfrihetens framtid i Turkiet, säger Elisabeth Olin vid svenska Pen, som var på plats när rättegången mot de båda journalisterna Can Dündar och Erdem Gül inleddes i Istanbul den 25 mars.
Isoleringscell
De två journalisterna riskerar livstids fängelse på grund av ett avslöjande i tidningen Cumhuriyet, som sades visa hur den turkiska underrättelsetjänsten försöker smuggla vapen till islamister i krigets Syrien.
– Det straff som hotar dem är inlåsning på livstid, utan möjlighet till nåd, i isoleringscell med tunga restriktioner, för att de gjort sina jobb.
I dag ställs även fyra akademiker inför rätta i Istanbul, misstänkta för att sprida ”terroristpropaganda”, sedan de skrivit under ett upprop mot den turkiska militäroffensiven mot PKK-gerillan i sydöstra Turkiet.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har tidigare sagt att de båda åtalade journalisterna ska få ”betala ett högt pris” för avslöjandet. Om de fälls kan de dömas till livstids fängelse. (Foto: Kayhan Ozer /AP/TT-arkivbild)
Tvåfrontskrig
Mer än 1 000 personer skrev under namninsamlingen, som krävde ett stopp för ”massakern och fördrivningen av kurder och andra människor i området”. De fyra riskerar mer än sju års fängelse om de fälls, rapporterar AFP.
– Jag önskar att Sverige vore mer offensivt och fördömde det tvåfrontskrig som Erdogan för mot medier och mot kurderna, säger Elisabeth Olin, som i dag deltar i en manifestation utanför Turkiets ambassad, som arrangeras av PEN, Amnesty, Journalistförbundet, Reportrar utan gränser och Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet.
| Tillslag mot turkiska medier |
| Den 28 oktober 2015 – fyra dagar före parlamentsvalet – stormar poliser, utrustade med vattenkanoner och tårgas, mediebolaget Koza-Ipeks lokaler i Istanbul. Företaget, som driver flera tidningar och tv-stationer, anklagas för finansiering av terror och spridande av terrorpropaganda. Bakgrunden är bolagets band till den USA-baserade muslimske opinionsbildaren Fethullah Gülen, som blivit ärkefiende till president Recep Tayyip Erdogan.
Den 4 mars tränger polis under omfattande protester in på Turkiets största dagstidning Zamans redaktion i Istanbul, som också har kopplingar till Gülen. Tidningen sätts under tvångsförvaltning och byter över en natt profil – från kritisk motståndare till president Erdogans politik till regeringsvänlig. Ett par dagar senare tar turkiska myndigheter kontroll över nyhetsbyrån Cihan, som tillhör samma mediekoncern som Zaman. Turkiet har plats 149 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, sämre än länder som Mexiko, Etiopien och Afghanistan. Nästan 2 000 personer, däribland många journalister, har anklagats för att ha förolämpat Erdogan sedan han tillträdde som president i augusti 2014. Källor: Landguiden, AFP och BBC. |
