För omkring 1 500 år sedan fanns det i Kinas Södra Dynasti (420-589) en välkänd målare vid namn Zhang Sengyou. Förutom att vara hovets bibliotekarie hade han även posten som general och guvernör.

Som den skicklige målare han var, åtnjöt Zhang stor respekt från både kejsaren och hans undersåtar. Han älskade att måla djur, blommor, berg och floder. På två av sina husväggar målade han en gam och på en annan vägg en hök. Han målade dem så levande att fåglar blev rädda att bygga sina bon nära huset.

En gång bjöds han in av munkar från Anletemplet i den södra staden Nanjing för att måla drakar på tempelväggen. Människor som fick höra detta kom för att titta på när den berömde målaren arbetade.

Kvickt målade Zhang med sin magiska pensel fyra drakar som såg mycket levande ut. Betraktarna upptäckte emellertid att drakarna inte hade några ögon. De undrade alla varför.

Zhang förklarade: ”I drakens ögon finns hans själ och utan den är kroppen bara en fysisk sak. Om jag målar dit ögonen skulle draken flyga iväg.” Åskådarna skakade i misstro på sina huvuden.

Zhang lät undslippa sig en suck och tog upp penseln. Snabbt målade han dit ögonen på två av drakarna. Plötsligt förmörkades skyn, åskan dundrade och regndropparna föll tungt. De två drakarna med ögon bröt sig loss från muren och flög hastigt mot himlen med en åskknall.

Människorna som såg detta stod stumma. Himlen blev snabbt klar igen och på tempelväggen fanns endast två drakar kvar utan ögon.

Generationer har kommit och gått och en del människor tror fortfarande att drakarna, som fick ögon ditmålade av Zhang Sengyous pensel, kom till liv. Hur det än var med den saken så har denna berättelse gett upphov till uttrycket ”måla drakens ögon”, vilket åsyftar en målare som kan måla något så skickligt att det ser levande ut.