Nya riktlinjer från de kinesiska myndigheterna om hur man hjälper en äldre människa som har ramlat på gatan, har släppt lös en debatt bland kinesiska nätanvändare. De hamnar i ett moment 22 mellan att hjälpa, och en rädsla för att bli stämda av rovgiriga äldre falloffer. Regeringens riktlinjer har lagt sten på bördan, enligt en del nätanvändare.
Att ramla omkull är en vanlig dödsorsak för kinesiska medborgare från 65 och uppåt, enligt Yang Maowei, t.f. professor vid First Hospital of China Medical University. På senare år har det emellertid ofta kommit rapporter om sådana dödsfall på offentliga platser där ingen hjälpte offret, sade Yang.
Det verkar som om kineserna har blivit motvilliga att hjälpa på grund av att de oroar sig för att personen de hjälper senare kan vända sig om och stämma dem, eftersom det är det som har hänt ett antal gånger på senare år. Som följd har flera äldre personer blivit lämnade att dö på gatan och människor har passerat förbi eller tittat på utan att hjälpa dem.
Den 29 december 2010 föll 83-årige veteran Zheng när han gick på trottoaren i staden Fuzhou i Fujianprovinsen i sydöstra Kina. En handfull människor stannade och tittade på men ingen hjälpte honom. När ambulansen kom hade mannen redan slutat andas, rapporterade Southeast Express.
Ett annat liknande fall inträffade den 14 december 2010 i staden Shenzhen, där 78-årige Xiao Yusheng ramlade och lämnades liggande på marken tills hans son hittade honom 20 minuter senare. Ingen av de förbipasserande försökte hjälpa honom, enligt vad Southern Metropolis Daily rapporterade.
Helt nyligen, den 2 september, föll den 88-årige Li framför en marknad i Wuhan, mindre än 100 meter från sitt hem. Han försökte resa sig men var för svag, skrev Chu Tian Metropolis Daily den 4 september.
En försäljare i närheten sade att Li låg på marken i en timma, medan många människor stannade för att titta på honom men ingen hjälpe upp honom. Till sist informerade någon hans familj, och han togs till ett sjukhus, men han hade redan dött av kvävning.
Lis 87-åriga hustru, Zhou Juzhen, gjorde ett uttalande tre dagar senare och sade: ”Om jag ramlar på trottoaren kommer människor som hjälper mig inte att ställas till svars för några som helst konsekvenser.”
Zhou sade också att hon ville ta bort människors rädsla för negativa följder om hon någon gång skulle behöva hjälp i en akut situation.
Southern Metropolis Daily sade i en rapport från 9 september att rädslan för att hjälpa äldre är en stor bedrövelse, att fenomenet återspeglar kinesernas misstro mot samhället. Rapporten nämnde tre fall där människor blivit stämda för att ha hjälpt äldre.
År 2006 hjälpte Peng Yu i Nanjing, Jiangsuprovinsen, en gammal dam som hade fallit och brutit ett ben. Damen stämde därefter Peng och fallet togs upp i tre rättegångar innan parterna nådde en uppgörelse och kvinnan tog tillbaka anmälan.
I ett annat fall i Tianjin 2009 ramlade fru Wang omkull och skadade sig när hon olagligen klättrade över ett vägräcke. Xu Yunhe, som råkade passera förbi, såg hur den gamla kvinnan föll och stannade bilen för att hjälpa henne. Han band om henne och kallade på första hjälpen.
Men fru Wang påstod att Xus bil hade kört på henne och stämde Xu inför rätta. Rättens dom blev att Xu skulle betala 100 000 yuan (ungefär lika mycket i SEK) i kompensation.
Den 26 augusti i år hjälpte bussföraren Hong Bin en gammal kvinna som hade fallit på gatan, men blev anklagad för att vara förövaren. Han blev till sist frikänd tack vare en inspelning från en övervakningskamera.
De här tre fallen har tilldragit sig uppmärksamhet i hela landet och sägs vara anledningen till kinesernas motvilja mot att hjälpa äldre i nödsituationer.
Nu har Kinas hälsoministerium den 6 september utfärdat riktlinjer för hur man ska hantera fall där äldre har ramlat omkull. Men istället för att ta upp den bekymmersamma frågan om rättsligt ansvar fokuserar de främst på medicinska konsekvenser av ett fall och erbjuder tekniska lösningar i olika fallscenarier, medan man också säger till människor att komma över förlägenheten och den psykologiska rädslan för att hjälpa.
Det här har ytterligare eldat upp medborgare som känner sig vara i en moment 22-situation mellan att vilja hjälpa och vara rädda för att bli utnyttjade för sin godhet.
En rad i riktlinjerna som särskilt retat nätanvändarna löd: ”huruvida man ska sträcka ut en hand eller ej beror på situationen.”
Efter att ministeriets riktlinjer kom ut gjorde Sina Weibo en opinionsundersökning och frågade människor om de är villiga att hjälpa äldre som har ramlat, med tanke på ministeriets riktlinjer.
Av de 5031 som röstade sade bara 20 procent ja, medan 43 procent sade nej och de återstående 38 procenten sade att de inte var säkra.
En del människor skrev kommentarer och uttryckte sina inre konflikter och hur desillusionerade de var över Kinas nedåtkanande moralvärderingar.
”Jag vågar inte hjälpa men jag skulle springa till en telefonkiosk och ringa 120 [larmnumret i Kina] och be om en ambulans.”
”Jag kan inte ens skydda mig själv. Hur kan jag ha förmågan att ta hand om andra? Det är verkligen lustigt!”
”Ärligt talat återspeglar det samhällets moraliska förfall. Kulturen saknar riktning, moralen har ingen lägsta nivå och tilliten mellan människor, och mellan människor och regeringen, är låg.
”Såvitt jag inte var Bill Gates skulle jag garanterat hjälpa till.”
”Jag skulle absolut ha hjälpt till förr. Nu är jag verkligen lite rädd.”
”I dagens kinesiska samhälle har traditionella värderingar och dygder utrotats helt och hållet. Vilka riktlinjer som än utfärdas, när man verkligen står vid en avgörande punkt kommer lagen inte att skydda de fattiga människorna.”
”Det finns ingen utväg. Staten utbildar oss på det här sättet och nu vänder den sig om och anklagar oss för att inte ha någon moral. Är det inte löjligt? Om man ska hjälpa eller inte är inte en fråga om moral, utan kruxet är Kinas nuvarande utbildning.”
”Nuförtiden har Kinas samhällsvärderingar gått förlorade och moralen är förstörd ända till nationens undergång.”
Översatt från engelska
