loading
Att släppa taget och förlåta sig själv är lättare efter en gottgörelse.
Att släppa taget och förlåta sig själv är lättare efter en gottgörelse.

Att förlåta sig själv är lättare efter gottgörelse

Epoch Times

Att förlåta sig själv för att ha skadat någon annan är lättare om man först försöker ställa saker till rätta. På det viset ger vårt inre själv ett ”moraliskt okej”, enligt en psykologiforskare vid Baylor University.

Självförlåtelse kan vara ett ”moraliskt tvetydigt territorium”, enligt forskarna  och ”individer kan ibland tro att de förtjänar att fortsätta att betala för sina oförrätter.” Men genom gottgörelse kan de få möjlighet att förändra situationen.

Studien som har publicerats i tidskriften The Journal of Positive Psychology, är betydelsefull eftersom tidigare studier visat att oförmågan att förlåta sig själv kan vara en orsak till depression, ångest, och ett försvagat immunförsvar, enligt forskarna.

”Ett av de hinder som människor möter när man försöker förlåta sig själv verkar vara att man känner sig moraliskt skyldig att hänga fast vid dessa känslor. De känner att de förtjänar att må dåligt. Vår studie visade att genom att göra gott, ställa saker till rätta, ger oss tillåtelse att släppa taget”, säger forskaren Thomas Carpenter, doktorand i psykologi vid Baylor College of Arts and Science, i ett uttalande.

Forskningen har baserats på två studier. I den första ingick 269 deltagare som fick berätta om olika försyndelser de begått, allt från kärlekssvek till fysisk skada eller skadligt förtal. I den andra studien deltog 208 personer som tillfrågades om hur de såg på en särskild hypotetisk felgärning.

I den första studien tillfrågades deltagarna i vilken grad de förlåtit sig själva för sin felgärning; hur mycket de hade försökt att gottgöra såsom att be om förlåtelse; hur mycket de kände att den andra personen hade förlåtit dem; och hur mycket de ansåg självförlåtelse som moraliskt riktigt.

Ju mer de försökte gottgöra, desto mer kände de att självförlåtelse var moraliskt tillåtet. Dessutom verkade också ett erhållande av förlåtelse hjälpa människor att känna att det var okej.

Forskarna ansåg att en begränsning i den första studien var att felgärningarna varierade från person till person.

För att ytterligare testa sina hypoteser använde de sig i den andra studien av ett standardiserad hypotetisk brott – att inte ta på sig skulden för den handling som orsakat att en vän fått sparken från sitt jobb.

Denna studie visade liknande resultat som den första, även om det till skillnad från den första studien visade sig att få förlåtelse från någon annan hade endast lite effekt på huruvida man kunde förlåta sig själv.

Forskningen visade också att ju skyldigare en person kände sig och ju allvarligare felgärningen var, desto mindre var sannolikheten att han eller hon kunde förlåta sig själv.

Gottgörelse verkade också hjälpa människor att förlåta sig själva genom att den minskade skuldkänslorna. Dessutom visade studien att kvinnor i allmänhet var mindre benägna till att förlåta sig själva än män.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Att släppa taget och förlåta sig själv är lättare efter en gottgörelse.
Att släppa taget och förlåta sig själv är lättare efter en gottgörelse.

Att förlåta sig själv är lättare efter gottgörelse

Epoch Times

Att förlåta sig själv för att ha skadat någon annan är lättare om man först försöker ställa saker till rätta. På det viset ger vårt inre själv ett ”moraliskt okej”, enligt en psykologiforskare vid Baylor University.

Självförlåtelse kan vara ett ”moraliskt tvetydigt territorium”, enligt forskarna  och ”individer kan ibland tro att de förtjänar att fortsätta att betala för sina oförrätter.” Men genom gottgörelse kan de få möjlighet att förändra situationen.

Studien som har publicerats i tidskriften The Journal of Positive Psychology, är betydelsefull eftersom tidigare studier visat att oförmågan att förlåta sig själv kan vara en orsak till depression, ångest, och ett försvagat immunförsvar, enligt forskarna.

”Ett av de hinder som människor möter när man försöker förlåta sig själv verkar vara att man känner sig moraliskt skyldig att hänga fast vid dessa känslor. De känner att de förtjänar att må dåligt. Vår studie visade att genom att göra gott, ställa saker till rätta, ger oss tillåtelse att släppa taget”, säger forskaren Thomas Carpenter, doktorand i psykologi vid Baylor College of Arts and Science, i ett uttalande.

Forskningen har baserats på två studier. I den första ingick 269 deltagare som fick berätta om olika försyndelser de begått, allt från kärlekssvek till fysisk skada eller skadligt förtal. I den andra studien deltog 208 personer som tillfrågades om hur de såg på en särskild hypotetisk felgärning.

I den första studien tillfrågades deltagarna i vilken grad de förlåtit sig själva för sin felgärning; hur mycket de hade försökt att gottgöra såsom att be om förlåtelse; hur mycket de kände att den andra personen hade förlåtit dem; och hur mycket de ansåg självförlåtelse som moraliskt riktigt.

Ju mer de försökte gottgöra, desto mer kände de att självförlåtelse var moraliskt tillåtet. Dessutom verkade också ett erhållande av förlåtelse hjälpa människor att känna att det var okej.

Forskarna ansåg att en begränsning i den första studien var att felgärningarna varierade från person till person.

För att ytterligare testa sina hypoteser använde de sig i den andra studien av ett standardiserad hypotetisk brott – att inte ta på sig skulden för den handling som orsakat att en vän fått sparken från sitt jobb.

Denna studie visade liknande resultat som den första, även om det till skillnad från den första studien visade sig att få förlåtelse från någon annan hade endast lite effekt på huruvida man kunde förlåta sig själv.

Forskningen visade också att ju skyldigare en person kände sig och ju allvarligare felgärningen var, desto mindre var sannolikheten att han eller hon kunde förlåta sig själv.

Gottgörelse verkade också hjälpa människor att förlåta sig själva genom att den minskade skuldkänslorna. Dessutom visade studien att kvinnor i allmänhet var mindre benägna till att förlåta sig själva än män.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024