Med Afrika nästan inom synhåll är Malta en knutpunkt i migrationskrisen – fast numera bara som bas för EU:s samlade flyktingexpertis.

Hos tjänstemännen på asylorganet Easo lever fortfarande hoppet om en framgångsrik omfördelning mellan medlemsländerna.

För ett och ett halvt år sedan enades EU:s medlemsländer om att totalt 160 000 asylsökande skulle skickas till andra länder för att avlasta Grekland och Italien.

Resultatet hittills: inte ens tio procent har gjort resan.

Ändå ger EU:s asyltjänstemän inte upp. Än tror de att motvilliga medlemmar ska förmås att göra sitt.

– Javisst, om alla bara gör vad de ska. Nu när vi har en procedur på plats så kan det bara bli bättre, framhärdar Joanna Darmanin på asylorganet Easo i Valletta.

Här i den gamla vinhandlarhamnen i Maltas huvudstad förs bok över alla de åtgärder som görs – och inte görs – för att hantera inflödet av flyktingar och migranter till EU.

Gemensam oenighet

Easo, med drygt 120 anställda och en årsbudget på 650 miljoner kronor, är EU:s stödorgan i flyktinghanteringen. Och om EU-kommissionen får som den vill ska Darmanin och hennes kollegor ges en ännu större roll.

– Vi vill förvandla Easo till en riktig myndighet för att stärka den, konstaterar kommissionsordförande Jean-Claude Juncker på plats i Valletta.

Enligt planerna ska Easo göras till EUAA – European Union Asylum Agency – med minst fyra gånger så många anställda och dubblad budget för att kunna övervaka EU:s gemensamma asylpolitik, Ceas.

Kruxet är bara att oenigheten mellan medlemsländerna är enorm om hur den gemensamma politiken verkligen ska se ut. Länder som Ungern och Slovakien har gått till EU-domstolen för att klaga på omfördelningsbeslutet.

Få till Malta

Malta ligger bara 30 mil från den afrikanska kusten och fick ta emot en stor mängd flyktingfartyg redan flera år innan den nuvarande krisen tog fart. Sedan Italien inledde sin Mare Nostrum-insats från 2013 – senare med hjälp från resten av EU – har dock antalet anlända per båt minskat nästan till noll, främst beroende på att de som nu räddas förs till Italien i stället.

– Malta var aldrig ett slutmål. De flesta som kom hit med båt gjorde det av misstag, säger Easos kommunikationschef Jean-Pierre Schembri.

I samma takt har det tidigare så hätska flyktingmotståndet på Malta minskat avsevärt. I dag stoltserar i stället landets regering med att procentuellt sett ha tagit emot flest i hela omfördelningssystemet.

Dags för Sverige?

När inflödet nu även minskat i Grekland hoppas Easo på samma resultat i andra EU-länder.

– I november var det faktiskt 1 000 som omfördelades, fler än någon annan månad, betonar Joanna Darmanin, som också hoppas att Sverige snart ska delta fullt ut igen, efter att ha fått anstånd i ett år på grund av det tunga asyltrycket på hemmaplan.

– Det vore väldigt välkommet, säger Darmanin.

(TT:s korrespondent i Valletta)

Easo
Easo – European Asylum Support Office – grundades 2011 och har sin bas i Maltas huvudstad Valletta. Organet har i uppgift att bistå med utbildning och expertis i asylhanteringsfrågor och sammanställa rapporter över antalet inresande och hur EU-länderna behandlar deras ansökningar. Easo har för närvarande 123 anställda och en budget på 69 miljoner euro. Chef sedan 2016 är portugisen José Carreira.

 

EU:s omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Så här långt har länderna uppfyllt sina kvoter, procentuellt sett: Land från Italien från Grekland totalt procent av landets andel Malta 46 34 80 61,1 Finland 359 560 919 44,2 Norge 236 45 281 41,9 Irland – 240 240 40,0 Schweiz 340 28 368 35,7 Luxemburg 61 136 197 35,4 Lettland 8 155 163 33,9 Litauen – 198 198 29,5 Portugal 271 530 801 27,1 Slovenien 23 101 124 21,9 Nederländerna 380 836 1 216 20,4 Cypern 10 55 65 20,3 Estland – 66 66 20,1 Frankrike 282 2 414 2 696 13,7 Rumänien 43 513 556 13,3 Spanien 63 546 609 6,4 Belgien 29 177 206 5,4 Tyskland 455 644 1 099 4,0 Bulgarien – 29 29 2,2 Kroatien 9 10 19 1,9 Slovakien – 9 9 1,0 Sverige 39 – 39 1,0 Tjeckien – 12 12 0,4 Totalt 2 654 7 338 9 992 10,1 Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz och Norge har liksom Island och Liechtenstein erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har beviljats anstånd med mottagandet i ett år. Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 745 tills vidare inte ålagts några specifika länder. Källa: EU-kommissionen, 10 januari.