KINA | NYHETER | MILJÖ | KULTUR| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | INTERNET | MEDIA | KINESISKT NÄRINGSLIV
ENGLISH  FRANÇAIS  DEUTSCH  ESPAÑOL  中文  Fler språk (Other languages) 

Världen i bilder

Flera bilder ->





Special






Kinas idrottssystem används för att hedra partiet

Nyhetsanalys

Virginia Wu, Epoch Times
14.08.2012 00:21

Wu Minxia från Kina tävlar i finalen i tremeterssvikten i OS 2012 i London den 5 augusti. (Foto: Martin Bureau/AFP/Getty Images)

Kina har länge varit känt för att producera en mängd idrottare på löpande band inför OS och internationella sportevenemang som OS-guldmedaljörerna Liu Xiang (110 meter häck), Cheng Fei (gymnastik), Lin Dan (badminton) och många andra.

Andra länder må vara avundsjuka på Kinas idrottare, men kanske var de många uppoffringar de gjorde för att få en guldmedalj inte värda den lilla stunden av ära och lycka.

Det kinesiska kommunistpartiet har etablerat ett krävande utbildningssystem inom sport som inkluderar ett stort antal statliga idrottsskolor över hela landet. Barnen med de kvaliteter som är lämpliga för idrottsträning är noggrant utvalda och värvas i dessa skolor.

Dessa barn, varav vissa är så unga som fyra år, tränar många timmar dagligen i sina respektive sporter, ofta samtidigt som de är borta från sina familjer.

De barn som har enastående talanger, väljs vidare för de provinsiella lagen och de bästa av dem går vidare till landslaget, där de deltar i VM och senare i OS, där de förväntas att ta hem guldmedaljer.

Men bakom medaljsträvandet finns en tragisk baksida.

I uppdraget ingår att fokusera på ingenting annat än sport. Därmed berövas många kinesiska idrottare sin barndom, utbildning och familjeliv. I en artikel i Time Magazine 2008 fick den 15-åriga löparen Wang Ting frågan vad hon gör på sin fritid. "Jag springer och jag sover ... Så ser min dag ut", blev svaret.

I artikeln återgavs också en intervju med den 15-åriga kvinnliga idrottaren Chen Yun, som tränar tyngdlyftning i idrottskolan i staden Weifang, Shandongprovinsen.

När Chen får frågan om vad hennes favoritsport och hobby är, svarar hon: "Tyngdlyftning”. När reportern åter igen frågar om hon tycker om att göra någonting annat än att lyfta vikter, svarar hon igen: "Tyngdlyftning" och tittade nervöst på två män som stod i närheten, skrev Time Magazine.

"Förut tyckte jag om att springa på fälten i närheten av min by". En talesperson tillade direkt: "Men nu föredrar hon tyngdlyftning. Hennes mål är att bli en stjärnidrottare och göra Kina stolt."

"Jag föredrar tyngdlyftning nu. Jag vill bli en stjärnidrottare och göra Kina stolt”, sade hon nervöst.

Simhopparen Wu Minxia, fyrfaldig guldmedaljör i synchro på tremeterssvikten, fick först nyligen veta att hennes mamma har haft cancer i åtta år och att hennes farmor dog för över ett år sedan. Hennes föräldrar hade hållit nyheterna hemligt från henne tills efter att hon hade tävlat i OS i London så att hon kunde koncentrera sig på träning.

Yahoo Sports citerade förra veckan Wus far som sade att Wus framgångar har gått före familjelivet. "Vi accepterade för länge sedan att hon inte helt och fullt tillhör oss", sade han. "Jag vågar inte ens tänka på saker som att njuta av familjelycka."

Utan utbildning eller arbetsträning, har många pensionerade idrottare hamnat i en situation där det varit nästan omöjligt att försörja sig efter idrotten.

Time Magazine citerade Xinhua, Kinas statliga språkrör och Kinas Sportdagblad, som skrev att nästan hälften av de 6000 pensionerade idrottare varje år blir arbetslösa. Nästan 80 procent av Kinas 300 000 pensionerade idrottare lider av arbetslöshet, fattigdom och skador och även handikapp på grund av den tuffa träningen.

Till och med för världsmästare och guldmedaljörer, är livet efter sporten en kamp för överlevnad. Maratonmästaren Ai Dongmei tvingades sälja sina medaljer för att kunna köpa mat till sin familj.

Cai Li, mästare i tyngdlyftning, hade inte råd med sjukhusräkningarna och dog av lunginflammation vid en ålder av 33 år, skriver Time Magazine.

Zou Chunlan, före detta mästare i tyngdlyftning, var tvungen att ta enkla arbeten under flera år och arbetade sedan vid ett offentligt badhus som massör.

Zhang Shangwu, gymnast som fick en guldmedalj vid World University Games i Peking 2001, blev utblottad när hans sportkarriär plötsligt tog slut. Efter en skada på hälsenan 2002, slutade han med sporten 2005. Han fick en pension som han knappt kan leva på.

Zhang var också tvungen att sälja två av sina guldmedaljer för en summa på mindre än 20 dollar, enligt ABC News 2011. Under 2007 dömdes Zhang till fyra års fängelse för att ha stulit bärbara datorer och mobiltelefoner på en idrottsskola i Peking. Efter frigivningen i april 2011 började Zhang tigga pengar på gatan och försörjde sig som gatuartist för att få in pengar till vården av sin sjuke farfar.

Den pensionerade basketspelaren Huang Chengyis tragiska öde har också väckt uppmärksamhet. Huang, som en gång utmanade tidigare Houston Rockets-spelaren Yao Ming i Kina på ett nationellt träningsläger, är nu förlamad. Han bor i en övergiven stuga på en byggarbetsplats och är helt beroende av sin mor som samlar skräp för att överleva, enligt Asia Health Care blogg.

Den kinesiska regimen har fått ta emot omfattande kritik för sitt idrottssystem som indoktrinerar idrottare med sin målmedvetna strävan efter OS-guld, medan idrottare berövas sina personliga liv och utbildning, och ger dem sedan ingen möjlighet att leva efter pensioneringen.

Huang Jianxiang, en av Kinas mest kända sportkommentatorer, sade till NTDTV: "Jag är emot den här onaturliga produktionen av guldmedaljer; detta system som berövar människor deras grundläggande rättigheter. Endast guldmedaljörer belönas, alla andra är kanonmat i systemet, sämre än de hundratals miljoner människor som berövats sina sportsliga rättigheter.”

Enligt Epoch Times kommentator Xia Xiaoqiang, existerar idrottarna för att upprätthålla systemet.

"Under den här sortens grymma system har dessa talangfulla idrottare praktiskt tagit blivit slavar till den statliga organisationen", skrev Xia. "De måste tacka partiet och landet."

Chen Kai, före detta kinesisk basketspelare, berättade för Sound of Hope Radio: "I Kina används sport för att främja makten. Det är ett verktyg för att förhärliga kommunistpartiet. Det är inte val som en individuell idrottare gör. På så vis är idrotten i Kina förvrängd."

Samtidigt har internetanvändare på Kinas mikroblogg, Sina Weibo, startat en rörelse som kallas "Även om du inte är en guldmedaljör, är du fortfarande en hjälte", och uppmanar alla att behandla idrottare lika och sluta pressa dem att vinna guldmedaljer.

 

Översatt från engelska