NYHETER | VÄRLDEN |INTERNATIONELL POLITIK | KULTUR | MEDIA | BEVAKNING | BAKGRUND | ANALYS
ENGLISH  FRANÇAIS  DEUTSCH  ESPAÑOL  中文  Fler språk (Other languages) 

Världen i bilder

Flera bilder ->





Special






Blir Italien nästa land som tvingas be om nödlån

Ilya Rzhevskiy, Epoch Times
26.06.2012 23:01

Italiens premiärminister Mario Monti och Tysklands förbundskansler Angela Merkel svarar på frågor vid ett möte i Rom förra veckan. Tysklands, Italiens, Spaniens och Frankrikes ledare träffades för att nå ett samförstånd om hanteringen av EU:s finansiella kris inför det större EU-toppmötet den 28 och 29 juni. (Foto: Franco Origlia /Getty Images)

Kommer Italien att bli nästa euroland som tvingas be om ett räddningspaket? Listan över länder som tvingas be om nödlån blir allt längre - Grekland, Irland, Portugal och senast Spanien med 100 miljarder euro. I måndags blev Cypern det femte landet att begära ekonomisk hjälp.

Italien har alla finansiella indikatorer att bli nästa land att få problem med sin statsskuld. Redan idag finns en häpnadsväckande statsskuld på 2 miljarder euro,  den näst största i eurozonen, alldeles efter Tyskland.

Den stora skillnaden mot Tyskland är dock att den italienska ekonomin har stagnerat under det senaste årtiondet och BNP sjunker för tredje kvartalet i rad. Industriproduktionen har minskat med 9,2 procent jämfört med föregående år. Många analytiker förutspår att det också finns en risk för en sprickande fastighetsbubbla liknande den i Spanien. Italiens fastighetsförsäljning har minskat med 20 procent jämfört med förra året.

Den enda positiva faktorn som skiljer Italien från andra länder som Spanien och Grekland är att det har lyckats med en del åtstramningar. Detta är en av anledningarna till att Italiens 10-åriga obligationsränta "bara" är på 5,78 procent, vilket visar att investerarna fortfarande har en viss tillförsikt i Italien. Arbetslösheten i Italien är 10,2 procent, vilket är lägre än euroozonens genomsnitt på 11 procent.

Italiens banksystem verkade fram till förra helgen vara mer stabil än Spaniens, då världens äldsta och Italiens tredje största bank, Banca Monte dei Paschi di Siena ansökte om statlig hjälp.

Italiens premiärminister Mario Monti har lyckats genomföra en del åtstramningar sedan han efterträdde Silvio Berlusconi i november förra året.

Som en följd av en effektiv minskning av de offentliga utgifterna, höjda skatter och strikt disciplin har han samtidigt blivit impopulär bland det italienska folket, som har fått ett rykte om att leva lättsinnigt och över sina tillgångar det senaste decenniet.

Det finns fortfarande ett stort motstånd att betala den nya högre fastighetsskatten. "Jag har inte betalat den", säger Di Pardo, en advokat i Milano till Bloomberg, med hänvisning till avgiften som är en central del av Montis åtstramningsbudget. "Jag inser att vi är på gränsen till en katastrof men man kan inte fortsätta att ta från vanliga människor."

"Den nya fastighetsskatten är ingen jättehög skatt", säger Dario Castiglia som är verkställande direktör för fastighetsmäklarbyrån Re/Max Italia med cirka 200 kontor i Italien. "Det är bara det att italienarna blivit vana vid att inte betala någon skatt de senaste tre åren, samt att den kommer när vi är mitt i kanske en av de värsta lågkonjunkturerna på årtionden."

Nu är skatten 0,4 procent av värdet av en primär egendom och 0,76 procent för en sekundär egendom. Så den årliga skatten för en egendom som värderas till en halv miljon skulle vara cirka 2000 euro.

Man kanske kan säga att den här typen av mentalitet är anledningen till att det finns korruption i länder som Italien, Grekland och Spanien. Tyvärr är åtstramningsåtgärder inte det enda sättet att övervinna den finansiella krisen.

Italien har stor brist på ekonomisk tillväxtstimulans. För att ta itu med problemet hade Mario Monti möten med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande och Spaniens premiärminister Mariano Rajoy förra veckan. Målet med mötet var att ta itu med framtiden för valutan och hitta sätt att förhindra ytterligare ekonomiskt sönderfall.

Ledarna kom överens om att försöka få stöd för ett tillväxtpaket på 130 miljarder euro men misslyckades med att nå en enighet kring frågan om man ska utfärda gemensamma euroobligationer.

"Det behövs mer integration för att få något gott att växa ur krisen i eurozonen och i den europeiska ekonomin", sade Mario Monti. "Om ledarna misslyckats med att lösa problemen snabbt, kommer både den allmänna opinionen och regeringar att vända sig mot en större integration".

Mario Monti är en stark anhängare av euroobligationer och konsolidering av EU:s skuld till ett paketavtal. Han möter mest motstånd från Tyskland som vill ha strikta åtstramningsåtgärder och är emot euroobligationer eftersom det skulle innebära att tyska skattebetalares pengar skulle gå direkt till de skuldsatta länderna och Angela Merkel skulle möta mycket starkt motstånd från folket och bankerna i Tyskland.

Men även Merkel har sakta börjat mjukna i sin position att förkasta tillväxtpaket. "Vi anser att tillväxt och solid ekonomi är två sidor av myntet. Solid ekonomi är inte tillräckligt", sade Merkel.

Översatt från engelska