KINA | NYHETER | KULTUR | POLITIK | VETENSKAP | MILJÖ | MÄNNISKA | SAMHÄLLE | DEBATT | HÄLSA
ENGLISH  FRANÇAIS  DEUTSCH  ESPAÑOL  中文  Fler språk (Other languages) 

Världen i bilder

Flera bilder ->





Special






Boxningsfilmen Warrior - väger tyngre än Rocky

Andreas Ziegler för Epoch Times Sverige
03.04.2012 20:17

Nick Nolte anländer till den årliga Oscarsgalan. (Foto: Joe Klamar/AFP)

  • Produktionsår: 2011
  • Produktionsland: USA
  • Regi: Gavin O’Connor
  • Medverkande: Joel Edgerton, Tom Hardy, Nick Nolte, Jennifer Morrison, Frank Grillo, Kevin Dunn, Kurt Angle m fl.
  • Kommer ut: 120404

Rocky kan slänga sig i väggen! Detta är den ultimata boxningsfilmen. Boxningsmatcherna är intensiva och spännande och dramat är i toppklass.

Brendan (Edgerton) och Tommy Conlon (Hardy) är två bröder som inte har sett varandra på flera år. De hade en svår uppväxt i ett hem med en alkoholiserad och våldsam pappa, Paddy (Nolte). Tommy följde med sin mamma när hon flydde från fadern medan Brendan stannade kvar, eftersom han inte ville lämna sin flickvän, Tess (Morrison), som han sedan gifte sig med. De ska dock snart återförenas när de, av olika anledningar, ställer upp i en MMA-turnering. De kämpar båda desperat och en konfrontation är oundviklig.

MMA står alltså för Mixed Martial Arts och är en turneringsform där kämparna slåss i en bur. Det handlar mer om kampsport än boxning, men principerna är de samma som för en boxningsfilm. ”Rocky”(John G. Avildsen, USA, 1976) är av många ansedd som den bästa boxningsfilmen genom tiderna. Den handlar om den okända boxaren som får chansen att möta världsmästaren. Den är välskriven och bygger mycket på främst dramatiska kvalitéer. Men i jämförelse med ”Warrior” känns ”Rocky” ungefär lika tung som en fjäder.

För ”Warrior” är blytung. Det är inte konstigt att Nolte fick en oscarsnominering för sin roll som den före detta alkoholisten som söker försoning. Det är snarare konstigt att Nolte inte vann en Oscar och att denna film inte hade fler nomineringar. Hardys enigmatiska karaktär har återvänt hem från kriget som en bruten man som verkar slåss för att bekämpa sina egna demoner. Edgertons karaktär är på väg att förlora sitt hus till banken och kämpar för sin familj. Det som ger filmen så mycket tyngd är att själva boxningssekvenserna är så emotionellt laddade att man snabbt glömmer bort att de två bröderna faktiskt slåss för att vinna pengar.

Den här filmen är ett utmärkt exempel på en lysande symbios mellan manus, regi och skådespelarinsatser. Det välskrivna manuset gör det möjligt för regissör O’Connor att bygga filmen på känslor istället för på våld. Och tack vare manus och regi får de duktiga skådespelarna, främst Edgerton, Hardy och Nolte, utrymme att utforska sina karaktärer och fördjupa dem så att de utvecklas genom hela filmen fram till sista bildrutan.

Det är för övrigt en fruktansvärt spännande film. Tommy verkar vara ostoppbar medan Brendan måste kämpa hårt för att vinna varje strid. Men utöver de två bröderna finns även Koba (Angle), en hittills obesegrad kämpe, med på turneringen. Detta gör filmen mindre förutsägbar än sportfilmer vanligtvis är. Eftersom det är en boxningsfilm, förekommer det en del våld. Det är dock aldrig sadistiskt och är det inte så att man är väldigt känslig för våld kan man se denna film. Man bör se denna film. För detta är i grund och botten ett familjedrama. Och ett svårslaget sådant dessutom.