KULTUR | MÄNNISKA | LIVSSTIL | KURIOSA | SAMHÄLLE
ENGLISH  FRANÇAIS  DEUTSCH  ESPAÑOL  中文  Fler språk (Other languages) 

Världen i bilder

Flera bilder ->





Special






Global fråga & svar: ”Ser du några oroväckande tecken på extremism omkring dig?”

Epoch Times
27.08.2011 21:00

Emma Svensson, 32, administratör, Aneby, Sweden.

Varje dag i medierna kan man se tecken på olika slags extremism. Senast nu var det Norge som var i fokus, vilket, liksom Sverige, är ett land som inte vanligtvis associeras med terrorism. Det finns extremism inom många olika slags grupper, både till höger och vänster, inom kristendomen, islam, miljöorganisationer med flera.


Maryam Awam, 25, universitetsstudent, Karachi, Pakistan.

Ja det finns väldigt påtagliga tecken och händelser som visar på intensiv extremism och avsaknad av tolerans i vårt samhälle. Orsakerna, enligt min åsikt, är den dåliga situationen hos lag och ordning under de senaste årtiondena, och mediernas roll, vilken hellre tänder människors känslor istället för att visa en mer tolerant bild av individerna eller samhället, där det behövs. Den eftersatta situationen för lag och ordning markerades nyligen av ett flertal incidenter i vilka några gärningsmän och till och med bara misstänkta, mördades brutalt av folkmassor. Medias roll i att stödja anarki kan inte ignoreras, när det gäller de ökande tecknen på extremism.


Boris Bogdanov, 37, projektledare, Sofia, Bulgarien.

Lyckligtvis så ser jag inte räddningspatruller som springer runt, men jag ser politiker som rider på vågen av kulturella och religiösa skillnader mellan människor för att vinna makt. Extremism finns på båda sidorna om ekvationen: på ena sidan, försöker majoriteten att förbli enhetlig och torterar och assimilerar minoriteten; på den andra sidan behöver minoriteten identifiera sig själv. För att vara på den säkra sidan, måste vi hålla båda delarna i jämvikt, och förståelse är nödvändigt. Folk har i stort sett samma önskningar över hela världen: mat och familj, och att vara lyckliga. Genom historien, har det alltid varit de som förändrat sig och flyttat på sig, som han överlevt.


Manel Sorribas, 66, pensionär, Girona, Spanien.

I staden där jag bor är det inga problem. Men i större städer, ja, där finns det problem med extremism hos de invandrade medborgarna, i huvudsak är orsaken ignorans av andra kulturer, och religiösa och kulturella olikheter. Många invandrare vill inte anpassa sig till samhället där de nu lever; det är ett attitydproblem.


Mathilde Verrolles, 26, lärare, Rouen, Frankrike.

Jag ser extremism när det gäller positionen för kvinnor som tillhör kulturen där de måste bära en burka. Till exempel, de har ingen rätt att tala; de måste lyda män; de har ingen frihet. När de bär burkan, vet man inte om personen är en man eller en kvinna för man ser bara ögonen.


Tony Ciffo, 65, pensionerad poliskonstapel (NYPD), Brooklyn, New York, USA.

Jag är säker på att det finns, men jag ser det inte. Det är ganska svårt att undvika. Det finns hemodlade terrorister—det är ett faktum. Men hittills, har inte jag sett något misstänkt!


Robert Hetherington, 69, pensionerad busschaufför, Canberra, Australien.

Jag tror att det finns extremism; jag tror att man bara behöver lyssna på radioprogrammen folk ringer till. Det stinker av extremism, påhejat av chockjockeyerna*. Deras idé är att hetsa till bråk. Jag tycker att det är okej att inte samtycka med Julia Gillard [Australiens premiärminister], men det finns verkligen ett starkt drag av våld i det nu – mer än att inte samtycka med henne, att ta henne ut i havet och kasta henne i havet i en säck, och sådana saker. Vi ska ta över regeringen med våld nu. Sådant är extremt tycker jag.

*Chockjockey är ett slangord för en radiopratare vars kommentarer riskerar att kränka sina lyssnare.


John Claire, 45, revisor, Wellington, Nya Zeeland.

Jag ser det mer på internet än någon annanstans. Jag tror det är för att folk kan vara ganska anonyma bakom tangentbordet där. Och du ser på sätt och vis många fler anslagstavlor med rasistiska och homofobiska åsikter, vilka du antagligen inte skulle se i den fria pressen. Till exempel, New Zealand dating har anslagstavlor och det finns några politiska ämnen där, där du kan få se en del ganska extrema åsikter ibland. Det är anonymt. Det är ett sätt att missbruka yttrandefriheten, antar jag. Det är mestadels negativt. Jag håller mig för det mesta borta från det; läser det bara.


Tatiana Solcanu, 60, docent och historielärare, Iasi, Rumänien.

I den miljö jag arbetar i—med gymnasieelever—finns det inga tecken på extremism, men jag ser tecken på intolerans bland ungdomarna. Detta är på grund av att de är uppriktiga; de vill ha en idealisk värld, och de begär perfektion av andra. Men även denna sorts intolerans hos dem är inte heller något generellt.


Karen Perez, 23, specialist i grafisk design, Lima, Peru.

Ja, jag ser ett tecken på extremism. Till exempel, på mitt jobb, där finns det för mycket rasdiskriminering; det finns ingen respekt. De hånar alla kunder som kommer för att köpa datortillbehör, och även de som arbetar med oss. Jag tror att de hade en del personliga problem i sin barndom eller under sin spädbarnstid.


Deisy Marcela Martinez Sanchez, 27, ekonom, Tunja, Colombia.

Kanske är inte sättet vi klär oss på ett tecken på extremism i en del städer, men i min stad vore det ett tecken på extremism om min chef klädde sig som en hippie. Men jag ser egentligen inte några tecken på extremism hos människorna runt omkring mig. De är väldigt sparsamma med det. Att gå till extrem är inte bra, och detta är en av de största orsakerna till konflikt i ett litet samhälle.


Extremism av olika grad kan tydligt märkas i många människors liv. 

Detta var vad Epoch Times reportrar från Pakistan till Nya Zeeland upptäckte när de frågade lokalbefolkningen: 
”Ser du några oroväckande tecken på extremism omkring dig?”

Översatt från engelska