Respekt för lärare och att värna om sina goda egenskaper, dygderna, är en del av de traditionella etiska principer som praktiserades av det kinesiska folket. Lärare som förmedlar moral, kunskap och värderingar, lär folk ett korrekt sätt att samverkamed varandra och med samhället i stort.
The Classic of Rites (Riternas bok) var ett av Konfucius fem klassiska verk. Det fastslås i utbildningsregistret, i ett av bokens 49 kapitel:
"Efter att ha försäkrat sig om passande vördnadsbetygelser för mästaren, anses den dygd som han förkroppsligar vara hedrad. När det är klart, vet folk hur man respekterar lärandet."
För att upprätthålla respekten för läraren och vörda dygden måste eleverna inte bara visa respekt och artighet, utan de ska även i sina hjärtan ha respekt och troget följa undervisningen som förmedlas till dem. Låt oss ta en titt på några exempel på hur forntidens människor visade respekt för sina lärare och för dygder.
Yin Xi betygar sin vördnad för Lao Zi:
Yin Xi sägs ha varit en lärd man som levde under den Västra Zhoudynastin (1100 f Kr – 711 f Kr). Han blev förtjust i gamla böcker vid unga år och ägde kompetens inom astronomi och många andra intressanta områden.
En dag observerade han det himmelska klimatet och såg en lila dimma vid den östra horisonten som inte försvann. För honom betydde det att en vis man skulle komma från det hållet och gå igenom Hangu-passet. Eftersom han var ansvarig för att tillåta människor att gå igenom passet på vägen väster ut, beordrade han vakterna att omedelbart informera honom om de såg någon med ett ovanlig yttre under de närmaste dagarna.
Som förberedelse inför välkomnandet skickade han även ut människor att städa vägar och bränna rökelse. Några dagar senare fick han rapporter om en äldre man med vitt hår och med en gudomlig fysik kom i en oxkärra i riktning västerut. Han gick genast för ta emot den gamle vise mannen.
Han knäböjde ett tiotal meter från kärran och sade:
– Yin Xi, högste ämbetsman på Hangu-passet, hälsar den vise!
– Jag är bara en privatperson. Kan du berätta varför du gör denna märkliga ritual, svarade den äldre mannen.
– Jag har väntat i flera dagar på din ankomst, jag såg tecken på att en gudomlig varelse snart skulle komma. Det är min innerliga förhoppning att ers helighet ska upplysa mig, förklarade Yin Xi.
Den äldre mannen frågade:
– Vilka tecken var det du såg?
– I förra årets tionde månad året förflyttade sig de vises stjärna över den västra himlen under vintern. I början av den här månaden, kom en mjuk vind förbi medan en lila dimma blommade upp på den östra horisonten. Så jag visste att en vis man skulle passera här på väg västerut, svarade Yin Xi och fortsatte:
– Den lila dimman var så stor att det sträckte sig 10 000 mil bort - en indikation på att detta inte skulle vara någon vanlig vis man. Den lila dimma leddes av stjärnan Oxen som berättade för mig att den vise skulle komma i en oxkärra. Idag när han ser ers helighet med detta extraordinära och överskridande moraliska stöd, skulle jag inte nog kunna uttrycka min tacksamhet om du vill råda mig i min kultivering.
Den äldre mannen blev glad över att se Yins ärlighet och hans goda hjärta och artig väsen. Han log och sa:
– Du kände igen mig, den gamle mannen. Även jag var medveten om dig. Jag kan erbjuda dig frälsning.
Yin var glad och bugade för den vise mannen.
När han frågade efter den äldre vise mannens namn, sade den vise:
– Mitt namn är enormt. Just nu är mitt efternamn Li, mitt förnamn Bo Yang. Folk kallar mig Lao Dan. Yin brände rökelse, bugade, och avslutade ritualen med att vörda Lao Zi som sin lärare. Zi är en artighetstitel som används i stället för ett namn.
Lao Zi gjorde ett kort stopp vid Hangupasset, bara tillräckligt länge för att registrera något som är svårt att definiera eller beskriva och som han kallas "Tao”. I den förmedlade han sina åsikter om universum, människan och samhället.
Han gav Yin Xi ett manuskript på 5000 ord som kallas Tao Te Ching. Yin Xi följde Lao Zis instruktioner för att förädla sin kropp och själ, marknadsförde Tao-skolans undervisning om hur landet förvaltas och dess nytta för världen och han lyckades i sin kultivering. Han hedrades av senare generationer som Yin, den sanna människan.
