Antalet dopningstester i längdskidåkningen ökar inte. Dopningsjägarna hävdar att man ändå har koll på världseliten. Inför och under ett VM i skidor jagas främst bloddopningsfuskare bland längdåkarna
-Det är klart att hade vi haft dubbelt så mycket pengar så kunde vi ha satsat mer, säger Jürg Capol, Internationella skidförbundets (Fis) nordiske chef.
-De här två sista veckorna efter världscupen i Davos är det några nationer som får besök, säger Jürg Capol.
-I VM (22 februari till 4 mars) är det nästan 400 aktiva så det blir minst 400-500 tester. Alla aktiva ska testas.
Bengt Saltin, till vardags verksam vid Rigshospitalet i Köpenhamn, byggde från 2001 upp den databank där man kan se alla elitåkares normala hemoglobinvärden. Han har slutat sitt uppdrag för Fis, men har varit med och lagt upp arbetet inför den här säsongen.
Han antyder att antalet tester den här säsongen är färre än tidigare år.
-Bakgrunden är att vi vet mönstret. Våra tester har blivit mer riktade, säger han.
Uppgifter som Jürg Capol bestrider.
-Förra året gjorde Fis 1 800 tester, en del beställs genom nationella förbund. I år är det samma antal tester, säger han.
-Vi satsar lite över en miljon schweiziska francs (drygt 5,6 miljoner kronor) per säsong på tester. Samma i år som förra året.
Mer riktade tester kan vara en anledning till att många ledare och aktiva i exempelvis Norden upplever att testandet har minskat, framför allt utanför tävling.
-Fis lägger merparten av sina out-of-competition-tester där man misstänker att antidopningsarbetet är sämre än på andra ställen, säger Bengt Saltin.
Lindingöbaserade IDTM utför tester åt mängder av idrottsförbund och så gott som alla åt Fis. IDTM:s chef Staffan Sahlström tror att det är en missuppfattning av en del nationer skulle ha testats mindre den här säsongen.
-Aktiva och ledare kan uppleva att det är mindre, men det kan vara så att det testas smartare, med exempelvis mer aktioner inför stora mästerskap. Generellt är programmet som förra året. Men det finns en tendens att satsa mer på kvalitet än kvantitet, säger han.
Sahlström tycker att Fis har agerat bra efter skandalerna i Lahtis-VM 2001 och Salt Lake City-OS 2002.
-Jag tycker att Fis har kommit väldigt långt. Blodprofileringen av åkarna blir ju allt viktigare. Man ser att vissa blodparametrar går ner.
-Men det kan finnas nya substanser, tillväxthormoner är luriga och även kroppseget blod.
Så att någon fuskare slinker igenom kontrollerna är inte alldeles osannolikt.
-Det finns en liten risk att nätet inte är tillräckligt finmaskigt, säger Bengt Saltin. Men det vi gör är tillräckligt. Vi har helt klart koll på eliten. I alla fall de 50-60 bästa herrarna och de 30 bästa damerna, de som har chans att komma bland de tio bästa i VM.
Bengt Saltin tror inte att mer än "max en handfull" aktiva kommer att försöka dopa sig under VM. Om antalet tester är tillräckligt går alltid att diskutera.
-Om man har pengar kan man testa mer, det finns också en gräns för vad det får kosta, säger Jürg Capol. Det är klart att har du två miljoner i stället för en så kan du testa mer.
