Epoch Times har under året 2010 rapporterat om både stora och små världsnyheter. Till årskrönikan plockar vi fram ett urval av dessa för att återspegla det gångna årets händelser.

Massprotester och veckolånga strejker utbröt i hela Grekland mot regeringens aviserade drastiska och plötsliga nedskärningar av offentliga utgifter som ett resultat av ett enormt underskott i landets budgeten, ca 2900 miljarder euro. Skulden skylldes på årtionden av statlig vanskötsel, toppad av okontrollerade anställningar och generösa löneförhöjningar inom landets gigantiska byråkrati.

Det var finanskrisen i euroområdet som hotade hela Europas ekonomi och Portugal, Spanien och Irland är andra länder som tvingades dra åt svångremmen och låna pengar för att klara ekonomin. Stora protester genomfördes i flera länder efter aviseringar om nedskärningar av offentliga utgifter, högre pensionsålder, lägre löner, högre skatter och prishöjningar i allmänhet.

Ett stort vulkanutbrott vid Eyjafjallajökull på Island startade 20 mars vilket tvingade mellan 500-600 människor på flykt från sina hem. Flygtrafiken i norra Europa påverkades först av vulkanaskan. Senare stoppade askan hundratals flyg i nordvästra Europa och flera länders luftrum stängdes.

Först 23 maj kunde faran för flygtrafiken avblåsas och från måndagen den 24 maj var i stort sett hela Europa fritt från askmoln och flygtrafiken började fungera normalt igen.

Polen fick den 10 april uppleva den värsta mardrömmen ett land kan drabbas av. Polens president Lech Kaczynski, hans fru och 95 andra passagerare och besättningsmän omkom i en ödesdiger flygkrasch i västra Ryssland. Bland de omkomna fanns Polens toppolitiker, militära ledare och högre tjänstemän.

Planet var på väg till Katyn i Ryssland för att hedra massavrättade polska officerare.

Ett presidentval utlystes i Polen där presidentens tvillingbrodern Jaroslaw Kaczynski ställde upp men motståndaren Bronislaw Komorowski vann presidentvalet med knapp marginal.

Storbritannien stod också inför ett valår 2010 då Labours Gordon Browns ämbetsperiod var slut. Det konservativas David Cameron vann de flesta rösterna och valdes till Storbritanniens nya premiärminister den 11 maj.

Gordon Brown avgick även som Labours partiledare. Två bröder, Ed och David Milliband, tävlade om den posten och efter en jämn röstning fick den yngre brodern, Ed Milliband flest röster och valdes till Labours nya ledare.

En annan stor nyhet i Storbritannien, kanske större än valet av ny premiärminister, var prins Williams förlovning i november med sin flickvän sedan 2005, Kate Middleton, som inte har adlig bakgrund. Flera europeiska kungahus går in i en ny era där man väljer sin make/maka från folket. Prins William och Kate Middleton gifter sig fredagen den 29 april 2011.

Om vi vänder blicken mot världens stormakter så lyckades president Obama inte förverkliga sin dröm om hälsovårdsreformen i USA. Visserligen godkändes lagförslaget av representanthuset i slutet av 2009 men det måste passera voteringen i senaten.

Flera presidenter har försökt få igenom en hälsoreform men ingen har lyckats. Motståndet är stort för statlig finansiering av sjukvårdsreformer i USA. Dessutom förlorade demokraterna, som stödjer Obama, majoriteten i representanthuset i november men demokraterna har kvar sin majoritet i senaten. Obama arbetar alltså i motvind med lite hopp om stöd i senaten.

President Obama fick USA:s trupper att dra sig tillbaka från Irak men ökade antalet soldater i Afghanistan. General Stanley McChrystal avgick som befälhavare för USA:s trupper i Afghanistan och hans ersättare, general David Petraeus, tog över efter en enhällig senatsomröstning i juni. Något slut på kriget i Afghanistan är inte i sikte ens år 2011.

Den 20 april 2010 kablades nyheten ut om en undervattensexplosion på 5000 meters djup i Mexikanska Golfen. Elva personer omkom när oljeplattformen exploderade och sjönk i havet. En oljekatastrof orsakad av British Petroelums (BP) borrningar var ett faktum.

Mängder av olja forsade upp ur borrhålet och ut i havet. 700 miljoner liter olja hann rinna ut och förorenade havet innan utsläppen upphörde officiellt 19 september. Utredningar visar att man drev på arbetet utan tillräcklig säkerhet för att spara pengar och vinna tid.

Oljekatastrofens påverkan kommer att finnas kvar under åratal, särskilt för samhällen där fisket är huvudnäringen, och hur oljespillet påverkar havet vet vi inte.

Koreakriget har aldrig tagit slut på riktigt då vapenstillestånd 1953 inte skrevs under av Sydkorea. Något fredsfördrag har heller aldrig signerats av någon av parterna. Nordkorea provocerar med jämna mellanrum Sydkorea som får stå i beredskap i fruktan för landets säkerhet.

Den 26 mars kom en nordkoreansk ubåt in på Sydkoreas farvatten och förliste krigsfartyget Cheonan varvid 46 besättningsmän dödades. Nästa attack från Nordkorea skedde tisdagen den 23 november 2010 då en sydkoreansk ö besköts med nordkoreanska granater. Ett 60-70 tal hus stod i brand och människor flydde i fiskebåtar och gömde sig i bunkrar. Två personer dödades och 13 skadades.

USA och Sydkorea inledde sin hittills största gemensamma militära övning under ledning av det atomdrivna hangarfartyget USS George Washington. Nordkorea svarade med ilska och dess statliga medier beskriver övningarna som en ”grov provokation” och ett ”brott” som har fört regionen till ”randen av krig”.

Jordbävningar har förekommit i hela världen under 2010 men den mest förödande drabbade Haiti den 12 januari. Landet har upplevt flera naturkatastrofer då Haiti befinner sig mitt i orkanbältet och under 2008 och 2009 drabbades ön hårt av orkaner.

Jordbävningen med magnituden 7,0 i Richterskalan raserade Haiti och huvudstaden står i ruiner. Omkring 200 000 personer dog i skalvet och över 300 000 skadades. Hela världen engagerade sig i räddningsaktionerna och donationerna strömmade in. Dock har inte mycket hänt med återuppbyggnaden av bostäderna, de flesta haitier bor fortfarande i tältläger.

En koleraepidemi startade i oktober i norra och centrala Haiti och spreds till huvudstaden Port-au-Prince. Med dåliga hygieniska förhållanden i tältläger, utan vatten och fungerande toaletter fick epidemin fart och nära tretusen personer hade i slutet av året avlidit av epidemin.

Mitt i allt detta hölls presidentval vilket urartade när flera presidentkandidater krävde annullering av valet på grund av valfusk och att många medborgare inte kunde rösta i brist på fungerande vallokaler och vallängder.

Dock kunde man hitta en segrare i Mirlande Manigat, en 70-årig före detta första dam. Hon fick 31 procent av rösterna i första rundan den 28 november medan regeringspartiets Jude Celestin fick 22 procent. Därmed hade ingen av kandidaterna de 50 procent, som behövs för en seger. Den andra omgången av presidentvalet ska hållas den 16 januari 2011.

En långdragen kamp om att behålla makten som president har lett till politisk terror på Elfenbenskusten. Den 28 november hölls presidentval på Elfenbenskusten med den sittande presidenten Laurent Ghagbo som kandidat och Alassane Ouattara som hans motkandidat.

Ouattara fick flest röster och blev därmed vald till president. Ghagbo vägrade ge upp presidentposten och har stöd av militären. Nästan 200 personer lär ha avrättats av Ghabbos anhängare och över 14 000 människor har flytt landet i fruktan för krig.

Flera grannländer medlar i dödläget, man har till och med erbjudit Ghagbo amnesti i vissa länder bara han lämnar makten utan strid till den vinnande kandidaten. Han har också fått ett erbjudande att fly till USA men alla lockrop har varit förgäves. Ett sista alternativ är ett militärt ingripande från grannländer för att få Ghagbo att avgå.

Wikileaks, årets stora avslöjare av hemliga dokument, uppenbarade sig första gången i juli 2010. Webbplatsen Wikileaks publicerade då 92 000 hemligstämplade krigsdokument om kriget i Afghanistan mellan 2004-2010.

De beskriver hemliga kommandopatruller som siktar in sig på att lönnmörda al Qaida- och talibanledare, tidigare ej kända civila dödssiffror, samt tjänstemän ur Pakistans militär och regering som hjälper talibaner och möjliggör att amerikanska och allierade trupper skadas.

I november kom nästa publicering av över 250 000 läckta telegram från amerikanska ambassader. Informationen som klassas som ”hemlig”, ”konfidentiell” och ”oklassficerad” släpps stegvis under de kommande månaderna. Reaktionerna har varit enorma då den amerikanska ambassaden har haft ett finger i nästan varje lands affärer, vilka nu kan skärskådas av alla läskunniga personer.

Wikileaks grundare Julian Assange har fått skulden för publiceringarna eftersom han utnämnt sig själv som talesperson för Wikileaks.

Under en kort visit i Sverige lyckades han förarga två kvinnor som anmälde honom för sexuella övergrepp för vilka han är efterlyst av den svenska polisen för utredning. I London anmälde han sig frivilligt till polisen för att lämna sin redogörelse. Den svenska polisens utredning läckte ut till tidningar som The Guardian och refererades i världspressen.

Efter förhören släpptes han fri mot borgen på 200 000 pund. Han skulle bära fotboja och vistas på en ort som är känd för polisen. Hans supportrar har gett honom fristad i England.

Google slutade censurera i Kina i mars 2010. Detta blev slutet på en lång historia som började 2006 i och med starten av Googles entré på den kinesiska internetmarknaden med domänen Google.cn.

Ship to Gaza, en konvoj som organiserats i juni av en grupp pro-palestinska aktivister, drabbade samman med israelisk militär innan man nådde Gaza. Minst 10 personer ombord dödades och minst sex israeliska soldater skadades.

Ship to Gaza är en svensk ideell förening, med syfte att utrusta, bemanna och segla fartyget MS Sofia med humanitärt bistånd från Europa till Gaza. Världen fick upp ögonen på palestiniernas svåra situation i Gaza och många vill nu bryta blockaden mot Gaza.

Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi frigavs från sin husarrest den 13 november 2010 efter att ha varit 15 år i fångenskap i Burma.

Stora skogsbränder blossade upp i närheten av Moskva och har dödat minst 40 personer och gjort över 3 000 hemlösa. Skadorna har beräknats till cirka 1,1 miljard kronor. Bränderna har uppstått på grund av det heta och torra vädret som Ryssland led av under sommaren.

I mars drabbades Thailand av politisk oro. Tiotusentals så kallade rödskjortor, anhängare till den avsatte thailändska premiärministern, Thaksin Shinawatra, demonstrerade i Bangkok. I mitten av mars krävde man upplösandet av den nuvarande thailändska regeringen vilket ledde till kravaller. Undantagstillstånd utlystes och militären kallades in innan rödskjortorna lämnade staden efter närmare sex veckors demonstrationer, som lamslagit staden.

I september invaderade rödskjortorna åter Bangkoks affärskvarter i fredlig protest mot regeringen. Demonstrationen hölls på årsdagen av militärkuppen 2006 som besegrade den dåvarande premiärministern Thaksin Shinawatra. Andra mindre demonstrationer har också ägt rum.

I Chile blev trettiotre gruvarbetare instängda 700 meter under jord i en gruva den 5 augusti. De räddades  mirakulöst efter 69 dagar under jorden. Alla befann sig utom fara.

En kemiska olycka i Ungern, blev den värsta någonsin i landet, den har orsakat en ”ekologisk katastrof” uppger myndigheterna. Sju personer dödades och minst 150 skadades.

En reservoar med giftiga ämnen från ett aluminiumverk nära Ajka brast och ut vällde mängder av giftigt slam som drabbade sju byar i de västra delarna av landet. En yta på 40 kvadratkilometer förstördes.

Nobels fredspris för 2010 gavs till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo i hans frånvaro, vid en ceremoni som hölls i Oslo rådhus. En tom stol markerade Lius frånvaro. Liu Xiaobo hålls fängslad i ett kinesiskt arbetsläger och hans familj tilläts inte resa från Kina för att ta emot priset. Kina kunde genom påtryckningar på flera länder få dem att avstå från att närvara vid prisceremonin.

Wei Jingsheng och 14 andra kinesiska exildissidenter har kritiserat att Liu Xiaobo fick priset. De menar att han är ovärdig. I ett brev till den norska Nobelkommittén som skickades dagarna före tillkännagivandet kritiserar de valet av Liu Xiaobo som pristagare bland annat på grund av att de anser att han baktalar andra demokratiaktivister, har övergett de förföljda Falun Gong-utövarna och att han är alltför mild mot de kinesiska ledarna, enligt New York Times.

Brevskrivarna menar att det finns andra kineser som är betydligt mer meriterade för att få Nobels fredspris. En sådan är människorättsadvokaten Gao Zhisheng, som har försvarat bland annat förtryckta kristna, Falun Gong-utövare och folk som fått sina bostäder beslagtagna av regimen. Han skickade flera öppna brev till landets högsta ledare för att protestera mot förhållandena. Gao har hållits fängslad och i flera omgångar de senaste åren och har i sina öppna brev vittnat om den omänskliga tortyr han utsatts för.