Under en intervju med Epoch Times den 1 juli i den franska nationalförsamlingen, tillkännagav Valérie Boyer, fransk parlamentsledamot för UMP-partiet (Union of the Popular Movement) att hon vill bilda en studiegrupp om tvångsskörd av organ. Hon bekräftade också sitt engagemang mot kommersialisering av människokroppen, vilka former de än tar sig.
I Frankrike ägnar man särskild uppmärksamhet åt frågor som rör medicinsk etik. Den etiska principen att inte sälja människliga kroppsdelar, antogs av den Nationella rådgivande kommittén för etik (CCNE). Denna princip förbjuder till exempel försäljning av blod och anger att organdonation ska vara anonym och gratis.
Dessa regler, som innefattar principen att inte sälja kroppsdelar, är fortfarande beroende av lagstiftaren. I nationalförsamlingen har det varit en livlig politisk debatt om familjerätt. Frågan om medicinskt assisterad befruktning och surrogatmoderskap är en särskilt svår fråga. Det verkar som om franska regeringen vägrar gå över vissa gränser.
Nyligen fällde Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter Frankrike för att landet vägrade ge franskt medborgarskap till barn födda utanför Frankrike av surrogatmödrar. Franska justitieministern, Christiane Taubira, har några gånger uttalat sig om sin vägran att "ändra principen för allmän ordning", men hon sade sig vara uppmärksam på "barnens situation".
Är människor en handelsvara?
Vårt moderna samhälle har kommit till det stadiet där man kan tjäna pengar på vad som helst. I USA, kan vissa företag till exempel teckna "kontrakt i mänskliga tillgångar": en stor summa pengar ges till en ung akademiker som i utbyte blir skyldig att betala tillbaka 7 till 10 procent av sina framtida intäkter under en angiven tidsperiod.
Naturligtvis är idén om kommersialisering av människokroppen på ett annat plan än den för produktion och tillgångar. Detta visar ändå att det som representerar ett värde för människor kan bli ekonomiskt material och kan skapa en marknad. Men artikel 1128 i den franska civillagen anger att "bara de saker som finns på marknaden kan bli föremål för avtal".
Behovet av gemensam global etik
På den medicinska etikens område verkar gränser ha lösts upp, mest för att modern teknik erbjuder möjligheter och hinner före det rättsliga ramverket. Med andra ord har det i ett stort antal länder blivit allt viktigare att veta vad man kan göra, i stället för att veta varför man ska göra det.
Frankrike verkar inte gå alltför fort fram i dessa frågor. Valérie Boyer förklarade:
– Den franska modellen med sin Nationella kommitté för etik, förväntade sig att bli kopierad i utlandet, istället sker det motsatta. Frankrike börjar stegvis ställa in sig på kommersialisering av människokroppen, och flera dörrar håller på att öppnas.
Den franska ledamoten påpekade att trenden av kommersialisering av människokroppen leder till en viss typ av samhälle:
– När idén om surrogatmödrar eller försäljning av spermier och äggceller accepteras, öppnar det upp för kommersialisering av kroppar. Vissa människor är inte emot dessa idéer, såsom prostitution, en form av slaveri och i Indien finns det gårdar för surrogatmödrar som äventyrar sina liv i utbyte mot några rupier.
Debatten kan väckas till liv med de kommande franska hälsoreformerna. Att tillåta handel med människokroppen i Frankrike vore detsamma som att tillåta ett samhälle där kroppen mäts i pengar och reduceras till priset av dess organ.
Det mest utvecklade fallet av en sådan modell är tvångsskörd av organ som bryter mot alla internationella regler. Organskörd sker i länder som fortfarande samarbetar med Frankrike inom det medicinska området.
Läs engelska.
