loadingDavid Suzuki (Foto: David Suzuki Foundation)
David Suzuki (Foto: David Suzuki Foundation)
Opinion

Är dricksvattenglaset halvtomt eller halvfullt?

David Suzuki

Vi kan inte leva utan vatten. Vi behöver det till att dricka och för att odla mat. Vi använder det till att generera elektricitet. Vatten finns i oss och överallt runtom oss och våra kroppar består till 65 procent av vatten.

Tack vare det hydrologiska kretsloppet cirkulerar vatten konstant, som gas, vätska och i fast form. Det dunstar från haven och från sötvatten, förflyttar sig i luften, regnar ned på jorden, flödar genom växter och djur, ner i marken och tillbaka till haven genom floder, strömmar och avlopp.

Vatten täcker 70 procent av jordens yta, men 97,5 procent av vattnet är saltvatten. Av de 2,5 procent som är sötvatten är 68,7 procent bundet i is och snö i Arktis, Antarktis och i bergen. Kvar är bara ungefär 1 procent som vi kan använda. Mer än en miljard människor saknar tillräcklig tillgång på färskvatten.

På samma sätt som människans aktivitet har stört jordens kolcykel förändrar våra handlingar också vattencykeln.

Vatten är vår mest värdefulla resurs, men vi slösar bort det, precis som vi slösar med våra andra resurser, som olja och gas. När vi använder så mycket som vi gör kan systemet inte förnya sig självt, så vi skapar brist och torka. När vi förorenar vattnet gör vi saken ännu värre.

Mer än en miljard människor i världen överlever på blott fem liter per dag, mindre än den mängd som går åt till en normal toalettspolning. En genomsnittlig person i Kanada använder 335 liter om dagen, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i jämförbara industriländer. Det är bara i USA som vattenanvändningen är större än i Kanada. [I Sverige använder varje person ungefär 180 till 200 liter per person och dag.]

Som individer kan vi minska vår konsumtion och hitta sätta att använda vatten mer effektivt.

Vi behöver också ta en titt på användningen i industrin. Det går hela tiden åt mer vatten för att producera energi, bland annat till att utvinna bränslen.

Enligt en rapport på webbsidan EcoWatch är så kallad hydraulisk spräckning speciellt oroande. I den här processen sprutas enorma mängder vatten och kemikalier ner i marken med högt tryck för att bryta sönder underjordiska skifferlager och frigöra gas.

Vid varje spräckning kan upp till 30 miljoner liter vatten nyttjas, och en källa kan spräckas upp till 18 gånger. ”Vattnet, som ofta tas från naturresurser som sjöar och floder, går inte att återställa efter att det sprutats ner i jorden och försvinner från vattencykel för alltid.”

Det går hela tiden åt mer vatten för att producera energi, bland annat till att utvinna bränslen.

Med rekordhöga temperaturer och omfattande torka i USA har olje- och gasborrare och energiindustrin tvingats kämpa med bönderna om de knappa vattenresurserna. Den snabbast växande färskvattenanvändningen sker i kraftanläggningar för kol, kärnkraft och naturgas, enligt en rapport från River Network.

Vårt beroende av fossila bränslen bidrar också till den globala uppvärmningen, vilket gör vattenresurserna ännu mer begränsade eftersom glaciärer smälter, floder torkar ut och torrperioder blir alltmer vanliga.

Förutom att minska vår personliga användning måste vi prioritera att byta ut fossila bränslen mot energi som har färre skadliga effekter på vattentillgången och mindre miljöpåverkan i stort.

Vi kan också bli mer kreativa. En studie i tidskriften Science (som man refererar till i artikeln i EcoWatch),” Taking the ‘Waste’ Out of ‘Wastewater’ for Human Water Security and Ecosystem Sustainability”, drar slutsatsen att vi kan tillämpa utbyte, regenerering och reduktion för att spara på vattnet.

Utbyte innebär att vi använder vatten med låg kvalitet istället för med hög kvalitet till många aktiviteter, såsom att vattna trädgården med uppsamlat regnvatten i stället för med drickbart kranvatten. I Hongkong använder de flesta invånarna havsvatten i toaletterna.

Människor kan minska användningen på många sätt, från att installera VVS-installationer med lägre förbrukning till att reparera läckor i infrastrukturen.

Regenerering innebär att behandla vatten med låg kvalitet och göra det användbart snarare än att spola bort det. Genom att använda avloppsdammar kan hushållen omvandla avloppsvatten till vatten för bevattning. Avloppsvattnet kan också renas och återanvändas i storskalig användning.

Människor kan minska användningen på många sätt, från att installera VVS-installationer med lägre förbrukning till att reparera läckor i infrastrukturen.

Vi kan också hålla vattnet rent och rikligt genom att skydda och bevara vårt värdefulla naturkapital, ofta för mindre pengar! Istället för att spendera åtta miljoner dollar på en vattenreningsanläggning lade staden New York en miljon dollar på att köpa mark och skydda miljöer som filtrerar och lagrar vatten.

I många länder tar vi ofta vatten för givet. Med ökat tryck på tillgång och renhet i vårt vatten måste vi börja vara mer uppmärksamma vad vi gör med vattnet.

För ytterligare information, läs Everything Under the Sun (Greystone Books/David Suzuki Foundation), av David Suzuki and Ian Hanington.

Ian Hanington på David Suzuki Foundation Editorial bidrog till artikeln.

David Suzuki är japansk-kanadensisk vetenskapsman, vetenskapsjournalist och miljöaktivist. Han fick the Right Livelyhood Reward år 2009 för sitt mångåriga och engagerade miljöarbete.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDavid Suzuki (Foto: David Suzuki Foundation)
David Suzuki (Foto: David Suzuki Foundation)
Opinion

Är dricksvattenglaset halvtomt eller halvfullt?

David Suzuki

Vi kan inte leva utan vatten. Vi behöver det till att dricka och för att odla mat. Vi använder det till att generera elektricitet. Vatten finns i oss och överallt runtom oss och våra kroppar består till 65 procent av vatten.

Tack vare det hydrologiska kretsloppet cirkulerar vatten konstant, som gas, vätska och i fast form. Det dunstar från haven och från sötvatten, förflyttar sig i luften, regnar ned på jorden, flödar genom växter och djur, ner i marken och tillbaka till haven genom floder, strömmar och avlopp.

Vatten täcker 70 procent av jordens yta, men 97,5 procent av vattnet är saltvatten. Av de 2,5 procent som är sötvatten är 68,7 procent bundet i is och snö i Arktis, Antarktis och i bergen. Kvar är bara ungefär 1 procent som vi kan använda. Mer än en miljard människor saknar tillräcklig tillgång på färskvatten.

På samma sätt som människans aktivitet har stört jordens kolcykel förändrar våra handlingar också vattencykeln.

Vatten är vår mest värdefulla resurs, men vi slösar bort det, precis som vi slösar med våra andra resurser, som olja och gas. När vi använder så mycket som vi gör kan systemet inte förnya sig självt, så vi skapar brist och torka. När vi förorenar vattnet gör vi saken ännu värre.

Mer än en miljard människor i världen överlever på blott fem liter per dag, mindre än den mängd som går åt till en normal toalettspolning. En genomsnittlig person i Kanada använder 335 liter om dagen, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i jämförbara industriländer. Det är bara i USA som vattenanvändningen är större än i Kanada. [I Sverige använder varje person ungefär 180 till 200 liter per person och dag.]

Som individer kan vi minska vår konsumtion och hitta sätta att använda vatten mer effektivt.

Vi behöver också ta en titt på användningen i industrin. Det går hela tiden åt mer vatten för att producera energi, bland annat till att utvinna bränslen.

Enligt en rapport på webbsidan EcoWatch är så kallad hydraulisk spräckning speciellt oroande. I den här processen sprutas enorma mängder vatten och kemikalier ner i marken med högt tryck för att bryta sönder underjordiska skifferlager och frigöra gas.

Vid varje spräckning kan upp till 30 miljoner liter vatten nyttjas, och en källa kan spräckas upp till 18 gånger. ”Vattnet, som ofta tas från naturresurser som sjöar och floder, går inte att återställa efter att det sprutats ner i jorden och försvinner från vattencykel för alltid.”

Det går hela tiden åt mer vatten för att producera energi, bland annat till att utvinna bränslen.

Med rekordhöga temperaturer och omfattande torka i USA har olje- och gasborrare och energiindustrin tvingats kämpa med bönderna om de knappa vattenresurserna. Den snabbast växande färskvattenanvändningen sker i kraftanläggningar för kol, kärnkraft och naturgas, enligt en rapport från River Network.

Vårt beroende av fossila bränslen bidrar också till den globala uppvärmningen, vilket gör vattenresurserna ännu mer begränsade eftersom glaciärer smälter, floder torkar ut och torrperioder blir alltmer vanliga.

Förutom att minska vår personliga användning måste vi prioritera att byta ut fossila bränslen mot energi som har färre skadliga effekter på vattentillgången och mindre miljöpåverkan i stort.

Vi kan också bli mer kreativa. En studie i tidskriften Science (som man refererar till i artikeln i EcoWatch),” Taking the ‘Waste’ Out of ‘Wastewater’ for Human Water Security and Ecosystem Sustainability”, drar slutsatsen att vi kan tillämpa utbyte, regenerering och reduktion för att spara på vattnet.

Utbyte innebär att vi använder vatten med låg kvalitet istället för med hög kvalitet till många aktiviteter, såsom att vattna trädgården med uppsamlat regnvatten i stället för med drickbart kranvatten. I Hongkong använder de flesta invånarna havsvatten i toaletterna.

Människor kan minska användningen på många sätt, från att installera VVS-installationer med lägre förbrukning till att reparera läckor i infrastrukturen.

Regenerering innebär att behandla vatten med låg kvalitet och göra det användbart snarare än att spola bort det. Genom att använda avloppsdammar kan hushållen omvandla avloppsvatten till vatten för bevattning. Avloppsvattnet kan också renas och återanvändas i storskalig användning.

Människor kan minska användningen på många sätt, från att installera VVS-installationer med lägre förbrukning till att reparera läckor i infrastrukturen.

Vi kan också hålla vattnet rent och rikligt genom att skydda och bevara vårt värdefulla naturkapital, ofta för mindre pengar! Istället för att spendera åtta miljoner dollar på en vattenreningsanläggning lade staden New York en miljon dollar på att köpa mark och skydda miljöer som filtrerar och lagrar vatten.

I många länder tar vi ofta vatten för givet. Med ökat tryck på tillgång och renhet i vårt vatten måste vi börja vara mer uppmärksamma vad vi gör med vattnet.

För ytterligare information, läs Everything Under the Sun (Greystone Books/David Suzuki Foundation), av David Suzuki and Ian Hanington.

Ian Hanington på David Suzuki Foundation Editorial bidrog till artikeln.

David Suzuki är japansk-kanadensisk vetenskapsman, vetenskapsjournalist och miljöaktivist. Han fick the Right Livelyhood Reward år 2009 för sitt mångåriga och engagerade miljöarbete.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024