Nya spår efter ursprunget till antibiotikaresistens har hittats djupt ner i underjorden i grottan Lechugilla i New Mexico av nordamerikanska forskare.
Grottan, som är belägen i nationalparken Carlsbad Cavern, är en av de största och djupaste grottorna som anses ha varit isolerad från mänsklig kontakt i mer än fyra miljoner år.
Grottan är innesluten i ett lager av ogenomträngligt berg, vilket betyder att det kan ta så lång tid som 10 000 år för vatten att ta sig ner i de djupaste regionerna. Därmed är grottan skyddad mot infiltration av antibiotika. Lechugilla-grottan upptäcktes 1986 och endast ett fåtal forskare tillåts gå ner i den varje år.
Ett forskarteam kampade inuti grottan som en del av deras uppdrag att samla in bakterier från djupa och isolerade platser. Tillbaka i labbet studerade de provernas antibiotikaresistens.
Dessa bakterier orsakar inte sjukdomar hos människor och har aldrig exponerats för människors antibiotika. Emellertid befanns alla vara resistenta mot åtminstone en antibiotika, medan vissa var resistenta mot upp till 14 olika läkemedel.
Sammantaget uppvisade de resistens mot i stort sett all antibiotika som närvarande används av läkare.
”Vår studie visar att antibiotikaresistens är medfött hos bakterier, de kan vara miljontals år gamla, men vi har bara försökt förstå det i ungefär 70 år”, sade en av författarna till studien, Gerry Wright på McMaster University i Kanada, i ett pressmeddelande.
Detta kan tyckas vara dåliga nyheter, men det finns positiva saker att lära sig av det.
”Detta har viktiga kliniska tillämpningar”, påpekar Wright. ”Det tyder på att det finns långt mer antibiotika i miljön som kan hittas och användas för att behandla infektioner som i nuläget inte är behandlingsbara.”
Teamet identifierade också en ny typ av resistens – som ännu inte hittats inom läkarvården – hos vissa bakterier som är långväga släktingar till Bacillus anthracis, som orsakar mjältbrand.
”Vi kan säga till läkare: ’även om detta inte är ett problem just nu så skulle det kunna bli det i framtiden och ni måste känna till denna redan existerande resistens och vara beredda om den dyker upp på sjukhusen. Annars kommer ni att få problem’”, sade en annan av författarna, Hazel Barton på University of Akron, i pressmeddelandet.
Denna nya forskning skulle kunna sprida ljus över var och hur bakterier erhåller sin resistens mot antibiotika. Detta har nu blivit en viktig global fråga efter utvecklingen av superbakterier som Stafylokocker, som nu har blivit resistenta mot flera antibiotika.
Mycket av den här resistensen kommer i själva verket från harmlösa bakterier som finns i miljön, säger Wright.
”De flesta menar att bakterierna får sin antibiotikaresistens på sjukhusen”, förklarar han. ”När läkarna förskriver antibiotika väljer de ut personer i samhället som är resistenta mot de här läkemedlen.”
Dessa mikrober sprider sig sedan och efter viss tid har bakterier som orsakar infektioner samtliga blivit resistenta, och i extrema fall är de resistenta mot minst sju läkemedel och kräver kirurgi för att ta bort den infekterade vävnaden.
Artikeln publicerades i Journal PLoS ONE den 11 april och kan hittas här.
Översatt från engelska.