Nya våtmarker håller på att skapas och Sveriges mål är 12 000 hektar innan år 2010. Aktuell forskning  från Lunds universitet visar att artrikedomen är lika stor i anlagda som naturliga våtmarksmiljöer. Studien visar också att våtmarkerna kan fylla flera funktioner.

– När våtmarkerna försvann gick också en mängd av dess nyttiga funktioner, så kallade ekosystemtjänster, förlorade, säger Geraldine Thiere, nydisputerad forskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

I och med att många våtmarker försvann, försvinner sakta många hotade arter. Våtmarkerna fungerar som reningsfilter för näringsämnen från jordbruket och där är de hotade arterna av betydelse. Finns inte våtmarker rinner näringsämnena ut i havet och orsakar övergödning.

Geraldine Thiere har undersökt anlagda våtmarker längs Skånes och Hallands västkust. Hon undersökte betydelsen av storskalig anläggning av våtmarker i odlingslandskapet och lade fokus på värdet för den biologiska mångfalden och på förmågan att fånga upp kväve och fosfor.

Studien visar att nyttan av våtmarker som kvävefällor är högre än de negativa effekterna av metanutsläpp. Resultaten visade även att det går att öka kvävereningen och samtidigt behålla en stor mångfald av småkryp. Växternas artrikedom kan också ökas samtidigt som förmågan till fosforrening ökar.

Det var ingen skillnad på artrikedomen bland småkrypen och växterna i anlagda respektive naturliga våtmarksmiljöer. Däremot har våtmarkens ålder och placering betydelse för artrikedomen. Ju äldre den är desto fler arter hyser den och ju tätare de ligger placerade desto fler arter.

Sverige satsar på nya våtmarker och har som nationellt mål satt upp att fram till 2010 ska 12 000 hektar ny våtmark skapas.

Geraldine Thieres forskning gjordes i samarbete mellan Lunds universitet och Högskolan i Halmstad.