”En historisk dag”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) under presentationen av det nya överskottsmålet för de offentliga finanserna. Samtidigt varnar en ekonom för att sänkningen av målet medför en risk för underskott i framtiden.

Den så kallade Överskottsmålskommittén, med ordförande Jens Henriksson, överlämnar i dag sitt slutbetänkande till regeringen. På pressträffen konstaterar Magdalena Andersson att utredningens förslag innebär att överskottsmålet ändras för första gången sedan ett överskottsmål först infördes för 20 år sedan.

– Det är en glädjens dag, säger Andersson.

Kan inte bräcka

Hon säger att den breda politiska överenskommelsen gör det lätt att bära att regeringen för egen del hade velat ha ett mål om balans i de offentliga finanserna, sett över en konjunkturcykel, i stället för det som nu ligger på bordet, ett mål om 0,33 procents överskott.

Utredaren Jens Henriksson ber lite om ursäkt för att utredningen enligt honom, i sitt slutbetänkande, inte kommer med något som kan bräcka överenskommelsen om 0,33 procent som presenterades redan den 30 juni.

Bankekonom varnar

Sänkningen av överskottsmålet i de offentliga finanserna medför en risk för underskott i framtiden, varnar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Han välkomnar sänkningen, men tvivlar på att den gör ansvariga politiker bättre på att följa reglerna.

Den sänkning av överskottsmålet som står för dörren ska börja gälla 2019. Det blev regeringen och oppositionen, förutom Sverigedemokraterna överens om redan i somras. I dag presenteras utredningen där förslaget ingår i sin helhet.

Sänkningen följer efter hård kritik mot regeringen för att den, trots högkonjunkturen, inte klarat av att uppfylla gällande budgetregler. Dagens regler säger att det ska finnas ett överskott på 1 procent i de offentliga finanserna.
Bland kritikerna finns både oppositionen och Finanspolitiska rådet.

Underskott istället

Robert Bergqvist ser en risk för att normen att regeringen kan avvika från målet på undersidan har etablerat sig.

– När vi haft ett överskottsmål på 1 procent har det nästan fungerat som ett balansmål. Och nu när vi börjar närma oss ett balansmål är risken stor att våra politiker frekvent lägger sig på underskott i stället, säger han.

Samtidigt välkomnar han i princip initiativet att sänka målet, mot bakgrund av att Sveriges statsskuld har fallit markant under de 15 år som det nuvarande överskottsmålet gällt.

Ska hantera konjunktursvängar

Den låga statsskulden ger i sig ett välkommet finanspolitiskt manöverutrymme, enligt Bergqvist.

– Det behövs speciellt i ett läge där penningpolitiken nu har spelat ut sin roll, inte bara i Sverige utan i många andra länder. Då är det extra viktigt att ha kraft i finanspolitiken för att hantera konjunktursvängar.

Underskottet i de offentliga finanserna låg i fjol på 0,1 procent, trots en tillväxt på 4,2 procent. För i år räknar regeringen med en tillväxt på 3,5 procent och ett underskott på 0,2 procent.

Först 2018 räknar regeringen med en budget i balans, men till 2019 – när det nya målet ska börja gälla formellt – räknar man med att överträffa målet med ett överskott på 0,8 procent.

De borgerliga partierna är i sina budgetmotioner lite stramare, de siktar på balans 2017 och överskott 2018.

(TT)

Avvikelser ska förklaras och åtgärdas

Redan i somras var en blocköverskridande uppgörelse i riksdagen klar om en sänkning av överskottsmålet från 1 procent till 0,33 procent av BNP. Den nya lägre nivån ska börja gälla nästa mandatperiod, 2019, enligt förslaget. Nu kommer slutbetänkandet från den kommitté som utrett frågan, varpå lagstiftningsarbetet kan vidta. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom förslaget och regeringen har i höstbudgeten utlovat ett förslag till ändrad nivå på överskottsmålet i budgetpropositionen för 2018. Med det lägre överskottsmålet följer enligt betänkandet som nu läggs fram ett nytt tak för statsskulden, ett så kallat skuldankare, på 35 procent av BNP. Avvikelser från målet och skuldankarets nivå kommer kräva både en åtgärdsplan och en bra motivering av sittande regering i en delvis skärpt uppföljningsprocess.