När Olof Palme första gången höll tal från ett lastbilsflak vid Visbys ringmur år 1968, kunde han inte ana följderna. Almedalen i Visby har blivit Sveriges, kanske världens, största politiska mötesplats, med ett koncept som sprids.
Till Almedalen kommer intresserade från olika länder för att studera hur man skapar liknande forum, där alla kan diskutera och debattera samhällsfrågor med alla, för demokratin och öppenheten i Sverige gör att alla som vill kan delta. Tillgängligheten under Almedalsveckan är unik i världen.
– Alla länder i Norden har kommit och hälsat på oss tidigare. De har byggt sina veckor ganska likt den här veckan och jobbar enligt samma system, samma öppenhet, säger Karin Lindvall, Almedalsveckan Region Gotland.
Det är olika hur man jobbar med samhällsfrågor och lagar styr olika saker i olika länder. Norden har fördelen, berättar hon, att ha en likartad bas med lagstiftning och ungefär samma öppenhet, så de andra nordiska ländernas veckor liknar mest Almedalsveckan. Men det finns skillnader.
– Vi har ordningslagen i Sverige som styr en del saker. Den är inte samma sak i Danmark till exempel, säger hon.
Danska veckan på Bornholm
I år krävdes det dock god ordning på danska Folkmødet, den danska versionen av Almedalsveckan, även det arrangerat på en ö, Bornholm. Flera gäster med extrema åsikter var inbjudna till samtal. Bland andra den holländske islamkritikern Geert Wilders. Ett massivt polisuppbåd inkallades för att säkerställa att inte något skulle gå snett när Wilders kom.
Varken de många närvarande poliserna eller folketingsvalet, som hölls ett par dagar efter att Folkmødet avslutats, kunde hindra danskarna från att komma och lyssna när yttrandefriheten utnyttjades.
Folkmødet pågår under fyra dagar i juni, och i år blev det publikrekord med 100 000 personer. Samhällsfrågor är basen för veckan.
– Man vill få människor, vanliga människor och fler människor intresserade av samhällsfrågor och det vill man göra på ett sätt där alla har möjlighet att delta, därför är det kostnadsfritt, säger Lindvall.
Tanken som räknas
Det är tanken bakom Almedalsveckan som är det väsentliga, tycker hon. Arrangemangen kan se olika ut på olika platser men grunden är ökad öppenhet och ökad tillgänglighet. En grupp egyptier fick en sådan idé för två år sedan och besökte Almedalen.
Förra året ordnades ett mini-Almedalen i Alexandria. Förutom möten med de största partierna deltog även organisationer för mänskliga rättigheter och kvinnofrågor.
– Alla partier satt på scen samtidigt och de fick besvara frågor från publiken. Det hade aldrig hänt tidigare, säger Lindvall.
När det kom en grupp nyfikna estländare till Visby för tre år sedan fick de höra:
– Här bestämmer man inte att saker ska bli på ett visst sätt utan man pratar med varandra först. I deras historia kom beslut uppifrån, och dem var det bara var att rätta sig efter, förklarar hon.
Estland startade sin vecka i fjol.
Inte en vanlig vecka
Epoch Times stötte på representanter från Sydkorea för ett par år sedan. De hade besökt Almedalen sex gånger. I år har de inte hört av sig, så hur det går för dem vet inte Lindvall. Men hon berättar att ibland dyker folk upp plötsligt.
– Ibland står de bara där, som de ryska republikerna som man knappt vet vad de heter. Sex personer från Belarus och Kazakstan. De var jätteintresserade men de insåg hur svårt det skulle bli att genomföra en sådan idé.
Almedalsveckan är inte en vanlig vecka och den är åtta dagar lång, från söndag till söndag.
– Vi ska vara jättestolta över att vi har något som det här, säger Karin Lindvall.