I veckan som gick var det påsklov och solen sken över Göteborg. När jag på tisdagsmorgonen kom hem från en resa fanns där två nedbrända bilar och det låg vitt skum på parkeringen. Än en gång hade ungdomsgäng varit i området. Fyra bilar, en husvagn och en moped hade tänts på. Sådana händelser har en tendens att blossa upp så fort det blir fint väder och skolan är stängd.
I området har vi också återvinningsstationer där man kan återvinna sitt avfall. Ofta är det nedskräpat av folk som lämnat alla sorters möbler och liknande. Vissa jag har pratat med skyller på att hyresvärden inte sätter ut containrar i området.
Många människor skyller reflexmässigt på någon annan om de granskas. Föräldrar lägger skulden på lärare, som själva lägger skulden på tidigare lärare eller på den tidiga uppfostran hemma hos föräldern. Fokus verkar oftare ligga på skuld och skam än att hitta själva lösningen till problemet. När det gäller nedskräpning är det inte många som höjer på ögonbrynen om någon slänger skräp framför ögonen på dem. Därmed kan nedskräparna obehindrat fortsätta med sitt beteende.
När det var upplopp på Hisingen i Göteborg förra året erbjöds de stökiga ungdomarna jobb för att kunna sluta med sitt beteende. I schackspel är det är lätt hänt att man i ett infall gör ett ogenomtänkt drag och därmed hindras tänka flera drag i förväg. Världsmästaren i japanskt schack Yoshiharu Habu, som till allas förvåning lyckades ta samtliga sju turneringstitlar 1996, sade en gång att de flesta drag som görs är dåliga och aldrig borde ha gjorts.
I Göteborg har fokus varit på att det finns för få papperskorgar och att de som finns har varit för osynliga. Detta är en del av lösningen, men löser inte det grundläggande problemet med oreflekterad nedskräpning.
Jag tror vi behöver öka förståelsen hos många att vi alla är en del av samhället och att som samhällsmedborgare finns det vissa grundläggande förpliktelser. Ungdomar behöver få veta när de gör någonting dåligt, så att de istället kan spela en positiv roll.