Alkoholkonsumtionen kostar Sverige 20,3 miljarder kr per år. Kostnaden är stor också vad gäller livskvalitet, enligt hälsoekonomen Johan Jarl som har studerat alkoholens totala kostnader i landet.
Johan Jarl vid Lunds universitet har tillsammans med ett nationellt forskarlag studerat kostnaderna för bland annat sjukfrånvaro, sjukvård och annan vård, brott, förtida pension, förtida dödsfall och olika förebyggande insatser för att få fram den totala kostnaden för alkoholkonsumtionen i Sverige.
Alkoholkonsumtionen kostar alltså 20,3 miljarder kr per år. Förutom den kostnaden har man också räknat på hur mycket sämre livskvaliteten blir på grund av problemdrickandet. Här har man tittat på de kostnader både för problemdrickaren själv, deras närstående och dem som blir offer för alkoholrelaterade brott. Den summan kan uppskattas till 122 000 så kallade Quality Adjusted Life Years*.
– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter, säger Johan Jarl i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Fakta från Vårdguidens informationssida uppger att var sjätte svensk dricker för mycket. Sjukdomar och besvär som har samband med alkoholberoende och även vid måttligt drickande, är fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, högt blodtryck, olycksfall och våld.
Ungefär 5 procent av männen i Sverige dricker för mycket. Motsvarande siffra för kvinnor är cirka 2,5 procent. I Sverige orsakas 2 000 dödsfall per år av alkohol och hälften av alla registrerade våldsbrott har begåtts under alkoholpåverkan.
Enligt WHO innebär låg konsumtion av alkohol 3,5 glas vin för en man och 2 glas vin för en kvinna. Högkonsument är den som dricker mer än dessa mängder.
Johan Jarl har jämfört långtidssjukskrivningarna hos nykterister, hög- och lågkonsumenter, samt dem som bytt från en grupp till en annan.
Han kom fram till att kvinnor som alltid varit lågkonsumenter hade lägst risk för långtidssjukskrivningar. Konstanta högkonsumenter och långtidsnykterister hade ganska lika siffror i en mellangrupp.
Det som var förvånande var att de som hade ändrat dryckesmönster låg sämst till. Det gällde både de som övergått från drickande till nykterhet eller från nykterhet till lågkonsumtion.
Johan Jarl har sina teorier om orsaken men vill gärna se mer forskning för att utreda sambanden:
– Vår gissning är att det i de här fallen finns någon bakomliggande orsak, till exempel sjukdom. De som varit högkonsumenter men slutat dricka kan ha gjort det för att de blivit sjuka, kanske just på grund av sin alkoholkonsumtion. Och de som varit nyktra men börjat dricka kanske avhöll sig från alkohol på grund av någon sjukdom som fortfarande ger en sjukskrivningsrisk.
Lönemässigt visade studien, något som också noterats i tidigare studier, att lågkonsumenterna har högre löner än både helnykterister och högkonsumenter.
Kanske kan man förledas att tro att det skulle bero på att alkoholkonsumtion skulle skydda mot vissa sjukdomar, och att lågkonsumenterna därför skulle vara friskare och genom detta ligga bättre till lönemässigt. Det är en förklaring som inte stämmer enligt Johan Jarl, för i sin studie har han kommit fram till att alkoholens effekter på hälsan är mer negativa än positiva hos alla som är under 80 år.
I stället tror han att lågkonsumenternas högre lön snarare kan förklaras av sociala och kulturella faktorer:
– Att till exempel hänga med på en öl efter jobbet kan ge starkare nätverk och bättre relationer med både chefer och arbetskamrater. Helnykteristen däremot kanske ses som en udda typ i vissa sammanhang, menar Johan Jarl.
Sammanfattningsvis är lågkonsumenterna inte generellt friskare än de som inte dricker alls, men är mer sällan långtidssjukskrivna.
Johan Jarl spekulerar lite kring faktorerna som kan ligga bakom de resultat man kommit fram till i studien:
”Lågkonsumenterna kanske tar hand om sin stress genom att dricka några glas då och då. Och även om de inte har en bättre objektiv hälsa kanske de upplever en god ”subjektiv hälsa,” dvs ser på sig själva som i grunden friska. Därför återvänder de snabbare än högkonsumenterna och helnykteristerna till jobbet efter en sjukdomsperiod, vilket också är en möjlig förklaring till deras högre lön”.
*Quality Adjusted Life Years: Är ett hälsoekonomiskt begrepp. Står för kvalitetsjusterade levnadsår, hälsovägda levnadsår. Uttrycker medellivslängden omräknad till antal år med full hälsa. Olika hälsoproblem ges olika indexvärden (1=full hälsa, 0=död). Används ibland för att värdera effekten av medicinska åtgärder mot ett visst problem.
Källa: SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering
