loading
Inrikes

Adopterade riskgrupp för ungdomsvård

(TT)

Adopterade barn löper tre gånger så stor risk som andra barn att placeras på ungdomshem efter tio års ålder. Ännu högre är risken för barn som är äldre när de adopteras och för barn som adopteras av ensamstående.

Det framgår av en studie där alla personer bosatta i Sverige som är födda mellan 1973 och 1984 ingår.

I en doktorsavhandling har Anna Elmund vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, från olika register hämtat uppgifter på över en miljon människor.

Mer än 16 000 av dessa har adopterats från länder utanför Europa. En anmärkningsvärt stor del av den gruppen har fått problem.

Jämför man med barn från familjer med liknande social och ekonomisk status är risken fem gånger så stor att adoptivbarn ska hamna i institutionsvård efter tio års ålder. Före tio års ålder har utlandsadopterade däremot ingen ökad risk att tas om hand för samhällsvård jämfört med andra barn.

Hur barnet haft det under den första
tiden i ursprungslandet spelar troligen en viktig roll för att förklara den ökade risken för ungdomsvård. Därför är risken högre för barn som är äldre när de adopteras och för barn från vissa länder. Barn som har sitt ursprung i Afrika, Mellanöstern eller Latinamerika är överrepresenterade inom ungdomsvården jämfört med exempelvis barn från Korea.

Barn som adopteras av äldre och ensamstående föräldrar har också en något ökad risk.

Kriminalitet, missbruk eller andra beteendestörningar är vanliga orsaker till att ungdomar tas omhand för institutionsvård. Erfarenheten visar att om sådana problem blivit så allvarliga att de leder till samhällsvård är risken stor att problemen också fortsätter upp i vuxen ålder.

Det är därför viktigt att se utlandsadopterade som en riskgrupp så att insatser kan sättas in i ett tidigare skede, skriver Anna Elmund i sin avhandling.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Adopterade riskgrupp för ungdomsvård

(TT)

Adopterade barn löper tre gånger så stor risk som andra barn att placeras på ungdomshem efter tio års ålder. Ännu högre är risken för barn som är äldre när de adopteras och för barn som adopteras av ensamstående.

Det framgår av en studie där alla personer bosatta i Sverige som är födda mellan 1973 och 1984 ingår.

I en doktorsavhandling har Anna Elmund vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, från olika register hämtat uppgifter på över en miljon människor.

Mer än 16 000 av dessa har adopterats från länder utanför Europa. En anmärkningsvärt stor del av den gruppen har fått problem.

Jämför man med barn från familjer med liknande social och ekonomisk status är risken fem gånger så stor att adoptivbarn ska hamna i institutionsvård efter tio års ålder. Före tio års ålder har utlandsadopterade däremot ingen ökad risk att tas om hand för samhällsvård jämfört med andra barn.

Hur barnet haft det under den första
tiden i ursprungslandet spelar troligen en viktig roll för att förklara den ökade risken för ungdomsvård. Därför är risken högre för barn som är äldre när de adopteras och för barn från vissa länder. Barn som har sitt ursprung i Afrika, Mellanöstern eller Latinamerika är överrepresenterade inom ungdomsvården jämfört med exempelvis barn från Korea.

Barn som adopteras av äldre och ensamstående föräldrar har också en något ökad risk.

Kriminalitet, missbruk eller andra beteendestörningar är vanliga orsaker till att ungdomar tas omhand för institutionsvård. Erfarenheten visar att om sådana problem blivit så allvarliga att de leder till samhällsvård är risken stor att problemen också fortsätter upp i vuxen ålder.

Det är därför viktigt att se utlandsadopterade som en riskgrupp så att insatser kan sättas in i ett tidigare skede, skriver Anna Elmund i sin avhandling.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024