Organtransplantation är en fantastisk livräddande teknik under rätt omständigheter. Tyvärr har det, på grund av brist på tillgängliga organ, öppnat portarna för ett nytt brott i det tjugonde århundradet. Organhandlarna levererar organ till människor som har pengar och kan betala för ett nytt liv.

Organhandel innebär att man tar organ från ofrivilliga donatorer eller människor som säljer sina organ under etiskt tvivelaktiga omständigheter. Det här sker på många ställen runt om i världen, men särskilt i Kina.

Brottet kräver en donator, en skicklig läkare och en operationssal. Ofta finns mottagaren i närheten eftersom organen inte överlever länge utanför kroppen.                             

Det är en lukrativ marknad med en stor efterfrågan som kan vara frestande för mindre nogräknade, kriminella personer. Vanligtvis får inte mottagarna veta var organet kommer ifrån, och det är inte säkert att kirurgen som utför operationen känner till källan.

Organhandel kränker grundläggande mänskliga rättigheter, men polisen och andra myndigheter som kan agera tar inte frågan på allvar, säger Ashok Vaseashta, chef för Institute for Advanced Science Convergence i USA och entreprenör för det amerikanska Utrikesdepartementet.

Det här kan gå till på många olika sätt, enligt Debra Budiani-Saberi, medicinsk antropolog som har studerat organhandeln sedan 1999. Människor i utsatta positioner, till exempel flyktingar, kan tvingas in i en skuldsituation för att sedan erbjudas möjlighet att återbetala skulden genom att donera ett organ. 

Andra donatorer kan lockas att sälja sina organ för pengar, något som är förbjudet i de flesta länder på grund av de uppenbara etiska problemen och risken för missbruk, säger Budiani-Saberi.

Debra Budiani-Saberi
Debra Budiani-Saberi
Foto: Samira Bouaou/Epoch Times

I Kina, som är ett populärt ställe för organtransplantationer och transplantationsturism, kommer organen från landets fängelser och arbetsläger. Enligt Arthur Caplan, professor och chef för bioetik vid NYU Langone Medical Center, är donatorerna dömda brottslingar, politiska dissidenter, tibetaner och Falun Gong-utövare.

Den kinesiska regimen hävdar att organen endast kommer från avrättade fångar, men siffrorna stämmer inte. Enligt David Matas och David KIlgours rapport ”Bloody Harvest” som kom ut 2006, förekom det 41 500 organtransplantationer under åren 2000 till 2005, där den mest troliga organkällan var Falun Gong-utövare. Den kinesiska regimen började förfölja och fängsla utövare av Falun Gong 1999.

”Bloody Harvest” är en redogörelse över vad man kom fram till vid undersökningen av Kinas statligt sanktionerade organhandel, där donatorerna dödas under processen. Rika kineser, eller folk från andra länder som kommer till Kina, får organ från fångar i Kinas enorma system av fängelser och arbetsläger.

- Det finns inget sätt att få reda på antalet transplantationer i Kina om man inte avrättar någon på begäran. Det som händer är att kineserna avrättar på begäran för att skaffa organ, säger Caplan.

I ”Bloody Harvest” dokumenteras kinesiska webbsidor som utlovar en ny njure på en vecka. En sida lovar till och med en ny njure om den första transplantationen misslyckas. I de flesta andra länder, med strikta lagar som reglerar organtransplantationer, är väntetiden oftast längre än ett år.

Kinesiska militärläkare har tillgång till enorma banker med levande organ som är inrymt i landets stora system av arbetsläger och fängelser. Och de har listat ut hur man drar nytta av det, enligt "Bloody Harvest".

Falun Gong-utövare, som har överlevt fängelset eller arbetslägret, har berättat att de blodtestades och genomgick fysiska undersökningar under tiden de var fängslade, enligt fallstudier som dokumenterats av författarna till rapporten. Blodprover är viktiga för en framgångsrik matchning av organdonatorer med mottagarna.

En organmottagare som Matas och Kilgour träffade, berättade om två separata resor till ett kinesiskt militärsjukhus i Shanghai där åtta njurar presenterades innan en som matchade kunde hittas. Mannen berättade att en militärläkare kallad Tan hade urklipp av en lista som han kontrollerade innan han kom tillbaka med en ny njure inom två till tre timmar.

Organ är värdefulla eftersom de är svåra att få tag på och detta gör den olagliga organhandeln extremt lukrativ. Det är inte ovanligt att mottagarna betalar 200 000 dollar för en njure. År 2005 listade China International Transplantation Network Assistance Centres webbsida priset för en njure till 62 000 dollar, en lever 98 000 -  130 000 dollar och en lunga till mellan 150 000 och 170 000 dollar. Mycket av informationen om priser och väntetider togs ner från transplantationscentrumets webbsida i Kina efter att anklagelserna om illegal organskörd i Kina offentliggjordes 2006.

Uppskattningsvis tjänar organhandlarna runt om i världen 50 miljarder årligen, enligt Ashok Vaseashta. Siffrorna baseras på en sammansättning av uppgifter från olika signaler som samlats in genom telefon- och e-postkommunikation. Eftersom det är ett brott och olagligt, blir insamlingen av uppgifter en utmaning, men det är nödvändigt.

"Det är finansdrivet och de finansiella kontakterna underlättar handeln", sade Vaseashta, som tillsammans med Budiani-Saberi, Caplan och andra framstående forskare deltog i en paneldebatt i New York den 14 februari, med titeln "Tjugonde århundradets brott: Organhandel, global hälsa och säkerhet”. Panelen sponsrades av Global Bioethics Initiative, en ideell organisation som arbetar för att förbättra livskvaliteten för utsatta befolkningsgrupper globalt.

Caplan sade att en del av lösningen på problemet i Kina är att sätta press på Kina att följa internationella normer för etisk organtransplantation. Han tillade att USA:s  utrikesdepartement skulle kunna göra mer eftersom Kina är känsligt för påtryckningar då de vill komma in i det internationella samfundet.

Översatt från engelska



Annons