Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent under de senaste 20 åren, vilket gör oss till en av de ledande köttkonsumenterna i Europa. Oron för den miljöpåverkan köttproduktionen innebär är också utbredd i landet.

När Jordbruksverket rekommenderade en köttskatt förra månaden, följde en stor debatt i medierna. Jordbruksverket har efter det sagt att skatten skulle behöva genomföras i åtminstone flera europeiska länder för att ha en betydande inverkan.

Det har gjorts gällande att den offentliga politiken och konsumtionsvanorna måste förändras för att minska köttkonsumtionen och främja hållbar köttproduktion, inte bara i Sverige, utan även globalt.

Asien och Afrika är de enda regionerna i världen som inte kräver en minskning av köttkonsumtionen, enligt en rapport från Lunds universitet förra året.

- I jordbruket handlar det ju inte bara om koldioxid, utan i hög grad även om metan och lustgas, säger Ragni Andersson på klimatenheten, Jordbruksverket. Den europeiska nivån av utsläpp i samband med köttproduktion är redan relativt låg, 30-40 procent lägre än till exempel i Brasilien, men fortfarande långt över vad jordens ekosystem klarar av.

Planeten klarar utsläpp på upp till 2,20 ton växthusgaser per person och år. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet ligger utsläppen i Sverige på i genomsnitt 11,02 ton per person. Livsmedelsproduktionen motsvarar i sig självt ett utsläpp på 2,20 ton per person.

Den föreslagna köttskatten skulle differentieras så att kött som orsakar stora utsläpp skulle beskattas högre.

Även om en koldioxidskatt på kött skulle behöva genomföras på åtminstone EU-nivå för att vara effektiv, enligt Jordbruksverket, så håller Svenska Naturskyddsföreningen med om att det är en bra idé.

- Konsumenter har ett ansvar att utifrån den kunskap man har fatta beslut i vardagen, att minska sin egen köttkonsumtion. Men ett stort ansvar vilar också på politiken, att utforma styrmedel som driver utvecklingen åt rätt håll, säger Johanna Sandahl, vice ordförande i Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen säger att en koldioxidskatt på kött är ett steg i rätt riktning, men det är viktigt att skatten kompletteras med andra medel för att minska jordbrukets miljöpåverkan i allmänhet.

De som är kritiska till den föreslagna skatten tror att det oavsiktligt skulle kunna bidra till ett försämrat djurskydd. De mest industrialiserade förhållandena för djurhållning, med hårt avlade djur, är också de som oftast har lägre utsläpp.

Finansminister Anders Borg berättade för Scandinavia Today: "Jag tycker man ska vara försiktig med hur man använder skattesystemet. Vi har en koldioxidskatt och det fungerar bra. Vi gör en avstämning av klimatpolitiken efter 2015 och vi har redan sagt att vi är beredda att ta bort några av de undantag som finns i koldioxidskatt. ... Att sedan ha ett särskilt arrangemang beträffande kött tror jag inte är bra. "

Samtidigt som Jordbruksverket publicerade sin rapport, så publicerades Sveriges Lantbruksuniversitet en guide om hur man väljer kött för att minska miljöpåverkan. Både Jordbruksverket och universitetet rekommenderar svenskt kött.

Ungefär hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importeras. Transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser och produktionen i Sverige har lägre utsläpp jämfört med vissa andra länder runt om i världen.

North Trade är ett företag som importerar kött och de är kritiska till köttguiden.

- Eftersom frågan om kött och miljö är extremt komplex anser vi inte att det är möjligt att överhuvudtaget göra en åskådlig köttguide. Vårt främsta argument är att man inte kan utgå från land eller kontinent när man ger rekommendationer,  säger Calle Ramvall, kvalitets- och miljöchef på North Trade.

Ragni Andersson på Jordbruksverket berättar att de vill höja kunskapsnivån hos alla aktörer  inom branschen.

"Att höja kunskapsnivån hos många olika aktörer, inklusive konsumenterna, är grundläggande", säger Andersson. "Det vi vill säga med rapporten är att vi i västvärlden måste minska vår köttkonsumtion."


Annons