Det är skillnad på arbetskraftsinvandring och flyktingar. De förra kan försörja sig, men hur går det för flyktingarna? Det undrade sociologen Ryszard Szulkin. Han undersökte i vilken utsträckning flyktingarna fått arbete under sina första tio år i landet.

Szulkin tittade på graden av sysselsättning och arbetslöshet hos denna grupp och jämförde det med situationen i andra länder, bland andra Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. Studien visade att Sverige är sämst på att integrera flyktingarna i arbetslivet.

Det är bara Spanien som har högre arbetslöshet bland männen än Sverige, som har 23 procent under de första tio åren. Arbetslösheten bland kvinnliga flyktingarna i Sverige var 27 procent, Frankrikes är sämre. Det stora antalet flyktingar som kommer till Sverige jämförs med länder som inte har motsvarande hög invandring, vilket kan ge utslag i studien.

Sverige, liksom Europa i övrigt, har under de sista årtiondena upplevt ett mycket stort inflöde av invandrare. Fram till slutet av 1970-talet var det mest arbetskraftsinvandring till Sverige, men på 1980-talet förändrades detta. Numera kommer ett stort antal flyktingar till Sverige.

De har inget arbete när de kommer och det tar lång tid för dem att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Man kommer inte till ett jobb som väntar. Men att det inte väntar ett jobb efter fem-sex år är naturligtvis ett misslyckande, sade Szulkin till SR.

I studien fann Szulkin att det sker en förändring i den här gruppen efter tio år i landet, jämfört med de andra länderna. Sverige klarar sig då bra, arbetslösheten ligger då på 11 procent, både för män och kvinnor.

Det kan ju verka optimistiskt att de flesta får arbete, men Ryszard Szulkin tycker att det tar alldeles för lång tid för den här gruppen att komma in på arbetsmarknaden. Och menar han, ser man det pessimistiskt kan den här situationen vara kvar en längre tid.


Annons