Sällsynta jordartsmetaller som värderats till miljarder är den största fyndigheten utanför Kina, men kan inte brytas på Grönland eftersom metallerna är sammanbundna med radioaktiva grundämnen. En del lagstiftare vill ändå lätta på restiktionerna för att tillåta exploateringen av den värdefulla resursen.

Greenland Minerals and Energy, med säte i Australien, började prospekteringen för flera år sedan och fann på södra Grönland en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Dessa är egentligen inte sällsynta utan finns spridda i jordens alla bergarter. De hittas däremot sällan i fyndigheter som är så koncentrerade att den är värda att utvinna.

Idag står Kina ensamt för över 95 procent av världsproduktionen, men nyligen införde landet exportbegränsningar för att säkra tillgången för den egna industrin. Tidigare var USA självförsörjande men blev beroende av Kinas resurser på 1990-talet.

Sällsynta jordartsmetaller används bland annat i mobiltelefoner, dator- och tv-skärmar och kablar med fiberoptik.

Jørgen T Hammeken-Holm, chef på Byrån för mineraler och olja förklarar problemet med att utvinna Grönlands sällsynta jordartsmetaller:

Där finns uran kopplad till de sällsynta jordminerallerna. Man kan inte ta upp de sällsynta mineralerna utan att uranet samtidigt kommer med upp. Med nolltollerans-policyn, som nu är på plats, betyder det att man inte kan exploatera den här fyndigheten.

Greenland Minerals and Energy menade att det borde finnas möjligheten att utvinna uran, om sällsynta jordartsmetaller var den huvudsakliga produkten, inte uran.

Det grönländska parlamentet var splittrat i frågan. Lagstiftning om landets gruvindustri kommer sannolikt att spela en stor roll i parlamentsvalet 2013 liksom arbetsrätten inom gruvindustrin.

Eftersom gruvindustrin expanderar råder en skriande brist på arbetskraft i den arktiska nationen. Den grönländska arbetskraften uppgår till endast 36 000 personer, och erfarenhet av gruvdrift är sällsynt. Landet har därför öppnat sina dörrar för migrerande arbetstagare.

Till exempel kommer ett planerat smältverk i den lilla grönländska staden Maniitsoq att kräva 5 000 arbetare i startfasen, de flesta av dem kommer från Kina.

Det grönländska parlamentet tog ett beslut i december, en ”big-scale-act”, vilket betyder att om ett gruvprojekt har ett värde av 5 miljoner danska kronor, tillåts import av utländsk arbetskraft och entreprenörer i utvecklingsstadiet, berättade Jørgen T Hammeken-Holm.

När den fasen är över måste de lämna landet och den normala verksamhetens arbetsstyrka, entreprenörer eller servicepersonal tar över.

Beslutet var kontroversiellt, inte minst för att det tillåter internationella företag som arbetar på Grönland att betala löner till personalen i utvecklingsstadiet som ligger bra mycket under den nivå som dansk lag kräver.

Transparency Greenland, en avdelning av Transparency International, har kritiserat beslutet då det kränker mänskliga rättigheter.

Beroende på vem som vinner valet kan det bli en del förändringar, sade Hammeken-Holm.


Annons