Zhao Ziyang var kinesisk premiärminister och generalsekreterare för det Kinesiska kommunistpartiet, men avgick efter massakern på Himmelska fridens torg 1989. I år har han varit död i åtta år, och den 17 januari samlades hundratals sörjande vid hans hus för att visa sin respekt.

Årets årsdag stod i tydlig kontrast till hur det har sett ut tidigare. I år försökte myndigheterna nämligen inte stoppa de sörjande. På morgonen den 17 januari kom sörjande från alla möjliga samhällsklasser och bakgrunder till Fuqiang-gränden nummer 6, där Zhao Ziyang bodde den sista tiden i sitt liv.

Polisbilar och vakter har funnit på plats utanför bostaden, men de har inte stoppat besökarna.

– I år kände jag direkt att det kom mer folk. Hela gården var full av besökare, sade Wang Zhihua, make till Zhaos dotter Wang Yannan, till Voice of America.

Människorättsaktivisten Li Huanjun höll med, och tillade:

– En grupp gick och genast kom nästa. Jag uppskattar att det var hundratals. Många av dem hade gått innan jag kom dit.

Bland årets besökare fanns Hu Jia, den kände demokratiaktivisten som dömdes till tre och ett halvt års fängelse i april 2008 för "statsomstörtande verksamhet". Det är en vag term som ungefär motsvarar vad som tidigare kallades "kontrarevolutionära aktiviteter". Hu satt i husarrest i två år efter att han släpptes ur fängelset. Det här var hans första besök i Zhaos hus på fem år.

Hu sade att Zhao valde mänsklighet framför "partinaturen" vid ett kritiskt ögonblick, fullt medveten om vad det skulle kosta honom. Hu syftade på Zhaos försök att stoppa massakern på studenter 1989.

Hu sade att han djupt beundrade Zhao för dennes mod. Trots att dagens ledare i Kina inte är direkt ansvariga för massakern på Himmelska fridens torg, tillhör de enligt Hu fortfarande en privilegierad klass. Han tror inte att dessa privilegierade ledare kommer att ha den visdom och det mod som krävs för att ändra på enpartidiktaturen i Kina.

– Vi kan inte vänta. Vi måste göra det. Kommunistpartiet godkänner aldrig förändring. Det handlar helt och håller om hur många som reser sig, hur många som får upp ögonen för diktaturen och bjuder motstånd, sade han.

Bao Tong, Zhaos politiske sekreterare som fortfarande sitter i husarrest, sade att han inte personligen kan visa sin respekt för Zhao men att han aldrig glömmer bort årsdagen.

Bao sade att Zhao var annorlunda, eftersom han behandlade människor som människor. Andra partiledare behandlade människor som verktyg, marionetter, arbetskraft eller soldater. När det gäller att återupprätta offren för massakern på Himmelska fridens torg, eller lösa den frågan, handlar det inte bara om partiledarnas ansvar utan om hela folkets ansvar, enligt Bao.

Efter att Zhao dog den 17 januari 2005 konsulterade partitjänstemännen sina överordnade angående begravningen. Ledare, som nationella folkkongressens ordförande Wan Li, Qiao Shi och Tian Jiyun, vice ordföranden för folkkongressens ständiga utskott, bad centralledningen att hålla en statsbegravning för Zhao, såsom hans rang fordrade. Ledningen ville hålla en formell begravning för Zhao, men förre partiledaren Jiang Zemin motsatte sig det. Det här berättade Di Suo, hustru till Hu Jiwei, före detta vd för regimtidningen People's Daily.

Dåvarande partiledningen, med partiledaren Hu Jintao och premiärminister Wen Jiabao, vek sig för trycket och avstod från att hedra Zhao.

Jiang fruktade att 4 juni-händelsen skulle omvärderas. Det var Jiang, tillsammans med Li Peng, som senare fått öknamnet "Pekings slaktare", som fattade besluten kring den 4 juni 1989.

Efter att boken "Tiananmen Papers" med hemliga officiella dokument kring händelsen publicerades, tvingade Jiang och Li alla medlemmarna i politbyrån att ta ställning till 4 juni-händelsen och gå med på en resolution där man lovade att händelsen aldrig skulle omvärderas.

I perioden efter massakern steg Jiang Zemin, med blodet från studenterna på Himmelska fridens torg på sina händer, från partikommitténs sekreterare i Shanghai till maktens absoluta topp i Kina.

Översatt från engelska


Annons