loadingDen 31 maj deltog 8000 personer i Hongkong i en marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. (Epoch Times/ Lan Tian)
Den 31 maj deltog 8000 personer i Hongkong i en marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. (Epoch Times/ Lan Tian)
Utrikes

8000 marscherade i Hongkong till minnet av demokratirörelsen

Epoch Times

Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movements of China höll en stor marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av demokratirörelsen 1989. Över 8000 personer deltog i marschen den 31 maj.

Szeto Wah, som är alliansens ordförande, sade att antalet deltagare var det högsta någonsin och han trodde det berodde på att Hongkongs högste politiske ledare Donald Tsang Yam-Kuen uttryckt sig felaktigt om rörelsen i ett tal.

Tidigt på morgonen den 4 juni 1989 mobiliserade det kinesiska kommunistpartiet stridsvagnar och beväpnade soldater för att slå ner på studenter och invånare i Peking på Himmelska fridens torg. Attacken dödade många som protesterade mot korruption och krävde demokrati.

Efteråt gick över en miljon
Hongkonginvånare ut på gatorna för att protestera mot militärens våld. Under de 20 åren som gått sedan dess har kineser världen över fortsatt att kräva upprättelse för de som dödades i massakern och en undersökning av vilka som var ansvariga för slakten på obeväpnade civila. Dagarna före 20-årsdagen av händelsen gick folket i Hongkong ut på gatorna och fortsatte att uttrycka dessa krav.

Temat för marschen den 31 maj var ”Att ärva viljan hos hjältarna och aldrig glömma 4 juni; att fortsätta i demokrati som kommer gå i arv i generationer”. Klockan 15.30 utgick marschen från Victoria Park i Causeway Bay. Marschen leddes av dussintals 20-åringar som föddes 1989, vilket symboliserade hur traditionen av demokrati går i arv. 



Ett barn som håller upp en skylt med texten ”Hitta de skyldiga för slakten av oskyldiga medborgare i Peking”. (Epoch times/ Lan Tian)

Bland de som deltog i marschen fanns Szeto Wah, grundaren och ordföranden för Demokratiska partiet, Martin Lee Chu-Ming och Xiong Yan som var studentaktivist under rörelsen 1989. Den sistnämnde dömdes till två års fängelse för sitt deltagande i demokratisträvandena och gick i exil till USA. Xiong blev sedemera advokat och kom tillbaka till Hongkong med ett amerikanskt pass.

Xiong sade att han var
väldigt rörd över att se så många människor stödja upprättelsen för 4 juni-rörelsen. Det påminde honom om hur det var 1989.
– När Folkets befrielsearmé sköt mot civila tidigt på morgonen den 4 juni 1989 var jag där. Jag hjälpte till att flytta på döda kroppar. Jag kan inte glömma det, det var fruktansvärt.
Han anser inte att det politiska systemet i Kina förbättrats under de 20 år  som gått. 

Västerlänningar protesterar mot att kommunistpartiet ändrat innehållet i historieböckerna

Li Lanju kom från USA för att stödja aktiviteten. Han sade:
– För tjugo år sedan representerade jag Hongkongs studentfederation som reste till Peking för att stödja demokratirörelsen, Jag studerade vid Shue Yan-högskolan vid den tiden. Jag var på Himmelska fridens torg den 3 och 4 juni. Jag bevittnade massakern på Chang’ an Boulevard. Många människor jag känner bevittnade också hur tanks körde över obeväpnade civila och hur soldater sköt studenter i ryggen.

En Hongkongbo som deltog i marschen sade att så länge enpartiväldet fortsätter kommer demokrati aldrig utvecklas i Kina. En annan höll med.

– Jag hoppas att diktaturen i Kina och Hongkong upphör efter vår vädjan idag.

 

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/17616/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDen 31 maj deltog 8000 personer i Hongkong i en marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. (Epoch Times/ Lan Tian)
Den 31 maj deltog 8000 personer i Hongkong i en marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. (Epoch Times/ Lan Tian)
Utrikes

8000 marscherade i Hongkong till minnet av demokratirörelsen

Epoch Times

Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movements of China höll en stor marsch för att uppmärksamma 20-årsdagen av demokratirörelsen 1989. Över 8000 personer deltog i marschen den 31 maj.

Szeto Wah, som är alliansens ordförande, sade att antalet deltagare var det högsta någonsin och han trodde det berodde på att Hongkongs högste politiske ledare Donald Tsang Yam-Kuen uttryckt sig felaktigt om rörelsen i ett tal.

Tidigt på morgonen den 4 juni 1989 mobiliserade det kinesiska kommunistpartiet stridsvagnar och beväpnade soldater för att slå ner på studenter och invånare i Peking på Himmelska fridens torg. Attacken dödade många som protesterade mot korruption och krävde demokrati.

Efteråt gick över en miljon
Hongkonginvånare ut på gatorna för att protestera mot militärens våld. Under de 20 åren som gått sedan dess har kineser världen över fortsatt att kräva upprättelse för de som dödades i massakern och en undersökning av vilka som var ansvariga för slakten på obeväpnade civila. Dagarna före 20-årsdagen av händelsen gick folket i Hongkong ut på gatorna och fortsatte att uttrycka dessa krav.

Temat för marschen den 31 maj var ”Att ärva viljan hos hjältarna och aldrig glömma 4 juni; att fortsätta i demokrati som kommer gå i arv i generationer”. Klockan 15.30 utgick marschen från Victoria Park i Causeway Bay. Marschen leddes av dussintals 20-åringar som föddes 1989, vilket symboliserade hur traditionen av demokrati går i arv. 



Ett barn som håller upp en skylt med texten ”Hitta de skyldiga för slakten av oskyldiga medborgare i Peking”. (Epoch times/ Lan Tian)

Bland de som deltog i marschen fanns Szeto Wah, grundaren och ordföranden för Demokratiska partiet, Martin Lee Chu-Ming och Xiong Yan som var studentaktivist under rörelsen 1989. Den sistnämnde dömdes till två års fängelse för sitt deltagande i demokratisträvandena och gick i exil till USA. Xiong blev sedemera advokat och kom tillbaka till Hongkong med ett amerikanskt pass.

Xiong sade att han var
väldigt rörd över att se så många människor stödja upprättelsen för 4 juni-rörelsen. Det påminde honom om hur det var 1989.
– När Folkets befrielsearmé sköt mot civila tidigt på morgonen den 4 juni 1989 var jag där. Jag hjälpte till att flytta på döda kroppar. Jag kan inte glömma det, det var fruktansvärt.
Han anser inte att det politiska systemet i Kina förbättrats under de 20 år  som gått. 

Västerlänningar protesterar mot att kommunistpartiet ändrat innehållet i historieböckerna

Li Lanju kom från USA för att stödja aktiviteten. Han sade:
– För tjugo år sedan representerade jag Hongkongs studentfederation som reste till Peking för att stödja demokratirörelsen, Jag studerade vid Shue Yan-högskolan vid den tiden. Jag var på Himmelska fridens torg den 3 och 4 juni. Jag bevittnade massakern på Chang’ an Boulevard. Många människor jag känner bevittnade också hur tanks körde över obeväpnade civila och hur soldater sköt studenter i ryggen.

En Hongkongbo som deltog i marschen sade att så länge enpartiväldet fortsätter kommer demokrati aldrig utvecklas i Kina. En annan höll med.

– Jag hoppas att diktaturen i Kina och Hongkong upphör efter vår vädjan idag.

 

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/17616/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024