Många känner igen namnet, färre vet vad som faktiskt pågår på Esrange utanför Kiruna.

I år är det 50 år sedan den första sondraketen sköts upp från rymdbasen. I framtiden hoppas man på satelliter.

Raketen Imperial Orion är redo att rullas in i avfyrningsrampen. Vid uppskjutningen ska den nå en höjd på 100 kilometer och tillbringa tre minuter i tyngdlöshet, innan den så småningom landar inom Esrange nedslagningsområde, ett område stort som hela Gotland.

I över ett år har studenter från olika universitet i Europa förberett sig för den här dagen. Raketen är laddad med deras experiment.

Nervositet och förväntningar hänger i luften. En grupp ska skicka upp grodägg. Studenterna från KTH satsar på två diskar med kameror som ska skjutas ut från raketen, där den ena ska spåra den andra med hjälp av ljus.

– Det finns en risk för att det misslyckas, vi har haft en del problem med hårdvaran, säger Rasmus Bergström.

Viktig kunskap

Varje år skjuts i snitt tio raketer från Esrange med olika experiment inom grundforskning, varav några är studentprojekt.

En del experiment är biologiska: Hur påverkas balanssinnet hos grodyngel av att vara i tyngdlöshet? Andra är tekniska, som hur olika metallegeringar fungerar.

-Det kan handla om cancerforskning eller varför penicillin inte fungerar i rymden. Det är sådant vi måste veta om vi ska åka till månen igen, eller mars i framtiden, säger Lennart Poromaa, platschef på Esrange.

På basen släpper man även iväg forskningsballonger. Den största är fullt utvecklad dubbelt så stor som Globen.

Ballongerna används bland annat till miljö- och klimatforskning. Men det var också med hjälp av ballonger som japanska rymdstyrelsen, Jaxa, testade två prototyper till nya överljudsplan.

Varje plan kostade 85 miljoner kronor att producera och när de kraschade i backen fanns inte mycket kvar.

Hamnade fel

Esrange är en civil bas, så inga militära hemligheter kan avslöjas om ett experiment hamnar fel. Den geopolitiska situationen har ändå gjort det känsligt att skicka iväg något som landar i Ryssland. Men det har hänt.

– 2013 fick vi ta ner en ballong i Ryssland. Vindarna vände och det fanns en risk för att den skulle gå sönder. Sedan fick ryssarna hämta den och överlämna lasten till oss, säger Lennart Poromaa.

Den tredje verksamheten vid Esrange är satellitövervakning. 13 av 14 varv en satellit gör på ett dygn kan observeras från området. I framtiden finns en förhoppning i rymdkretsar om att även skicka upp små satelliter. En regeringsutredning pågår.

– Satelliterna blir fler och mindre, och tekniken går framåt. Från att satelliter haft en livslängd på 15-20 år kanske det kommer att handla om 3-4 år. Då tar man ner satelliten och ersätter den med en ny, säger Lennart Poromaa.

Nya aktörer

De senaste åren har ländernas rymdstyrelser hamnat under press, när andra saker prioriteras i ekonomin. Samtidigt kommer privata aktörer in, med andra mål och kapital att förverkliga vad de vill.

Allt från innehållet i våra smarta telefoner till böndernas gödselmaskiner kommer på sikt att styras helt med satelliter.

– Mina barnbarn kanske kommer att säga ”farfar körde bilen själv, vad tokigt”.

Hur gick det då för KTH-studenterna?

– Vi har inte hittat diskarna efteråt. De ligger någonstans utanför Kiruna. Så det är hittelön på dem, säger Rasmus Bergström efteråt.

Fakta: Sveriges rymdindustri

Esrange är en del av det statliga bolaget SSC, Swedish Space Corporation. Förra året omsatte hela bolaget cirka 700 miljoner kronor. SSC uppdrag är att hjälpa rymdorganisationer, företag, kommersiella aktörer och forskningsinstitut att få tillgång till rymden. Verksamheten består bland annat av satellitkommunikation och andra tjänster som rör satelliter och utveckling av raket- och ballongsystem för forskning i tyngdlöshet. SSC finns i Solna och Kiruna, men också i Chile, Australien och Kanada. I Kiruna är Esrange bara en av flera rymdverksamheter. Andra är Institutet för rymdforskning (IFR), som deltar i många internationella projekt, och Rymdcampus där Luleå universitet har ett par professurer. Totalt sysselsätter rymdindustrin i Kirunaområdet cirka 600 människor, och kommunens förhoppning är att det ska växa. Källa: SSC

Fakta: Esranges historia

1966 sköts den första raketen från rymdbasen Esrange, 4,5 mil öster om Kiruna. Några år tidigare hade initiativet till basen tagits av ESRO, föregångare till europeiska rymdorganisationen ESA. Det är billigare att skjuta raketer över vatten. Men för den som vill ha tillbaka innehållet är Esrange den enda tillgängliga platsen i Europa. 1972 tog statliga Swedish Space Corporation (SSC) över driften av Esrange. 1974 släpptes den första forskningsballongen i väg, till Uralbergen. I dag släpps i snitt 10 ballonger varje år. Den största är fullt utvecklad som två gånger Globen i Stockholm, är 160 meter i diameter och innehåller 1,2 miljoner kubikmeter. 1978 inleddes satellitverksamheten vid Esrange. I dag har man 140 kontakter med satelliter varje dygn, på uppdrag av kunder i hela världen. 1991 sköts sondraketen Maxus upp för första gången, den största raket som avfyrats från Esrange. Den når cirka 700 kilometer och tillbringar 14 minuter i tyngdlöshet. Projektet är ett samarbete med ESA. 2016 jobbar 160 personer på Esrange. Inom det inhägnade området finns ett 30-tal parabolantenner, bland dem en Galileoantenn för Europas motsvarighet till det amerikanska GPS-systemet. En regeringsutredning pågår om möjligheterna att i framtiden skicka upp små satelliter från Esrange och göra verksamheten kommersiellt hållbar. Källa: Esrange/SSC