loadingEn bild av den store Jadekejsaren från Mingdynastins tid.
En bild av den store Jadekejsaren från Mingdynastins tid.
Traditionell kinesisk kultur

Det kinesiska nyårets gudar

Leo Timm - Epoch Times

Det kinesiska nyåret är en högtid som firas av många kineser världen över. Nyårsdagen inföll i år den 8 februari, då vi lämnade getens år och gick in i apans år. Festligheterna pågår dock i femton dagar och avslutas med lyktfestivalen, som i år infaller den 22 februari.

Mycket av det som firas under de här veckorna har sitt ursprung i gamla legender och ritualer för att hedra olika gudar, och själva nyåret kommer från en gammal legend om det människoätande odjuret Nian.

Det människoätande odjuret Nian Beast (Foto: Epoch Times)

Det människoätande odjuret Nian. (Foto: Epoch Times)

Nian skräms bort

Enligt legenden kom odjuret Nian en gång om året till en by för att sluka människor, och den var särskilt förtjust i att äta barn. Därför satte byborna ut mat framför dörren, så att besten skulle äta maten och skona människorna.

Folket räddades undan odjuret genom att en gudomlig varelse sade åt dem att använda röd färg, eftersom Nian var rädd för rött.

Byborna gjorde som den gudomliga varelsen sade och täckte sina hus med röd papp, klädde sig i röda kläder, hängde upp röda lyktor och tillverkade fyrverkeripjäser. På nyårsaftonen kom Nian på besök som vanligt, men allt det röda i staden och dånet från fyrverkerierna skrämde honom på flykten.

Besten fångades sedan in av en dao-mästare, som gjorde den till sitt riddjur.

Ordet ”Nian” är faktiskt det kinesiska ordet för ”år”.

Än idag firar kineserna nyåret med fyrverkerier och röda dekorationer.

Spisguden rapporterar till himlen

Spisguden, som också kallas, Köksguden eller Spiskungen, har en viktig plats i det traditionella kinesiska nyårsfirandet. Spisgudens uppgift är att övervaka familjens förehavanden under året. Varje familj ska ha ett altare med en avbild av Spisguden, och vid årets slut återvänder guden till himlen för att avge sin rapport om familjen.

På nyårsaftonen när Spisguden ska stiga upp till himlen ska avbilden brännas upp. En del smäller smällare för att hjälpa guden på himlafärden.

Sötsaker är också viktiga för att blidka guden, så att han bara ska säga fördelaktiga saker om familjen när han kommer fram till Jadekejsarens himmelska hov.

En bild av den stora Jadekejsaren från Mingdynastins tid.

En bild av den stora Jadekejsaren från Mingdynastins tid.

Jadekejsaren

Jadekejsaren, en variant av den urgamla himmelsguden Shang Di, är himlens härskare och den högst vördade gudomen i den daoistiska religionen. På nyårsfirandets nionde dag sägs att alla himlens och jordens många gudomar lägger alla sina plikter åt sidan för att fira Jadekejsarens födelsedag.

Den här dagen firas med fyrverkerier vid midnatt, och i de daoistiska templen hålls det stora ceremonier. Folket bör hedra Jadekejsaren genom att offra en tupp till hans ära. Hela familjen ska bada, men man får inte hänga upp blöta kläder eller tömma sopor, eftersom det anses olycksbringande.

Mänsklighetens skapare

Legenden säger att gudinnan Nu Wa skapade människorna på den sjunde dagen av det nya året. Då firas renrifestivalen, som betyder ungefär ”människans dag”, och firas som alla människors födelsedag. Den traditionen går tillbaka till Handynastin.

Den här dagen firas också som ”eldens födelse”. Man firar med smällare, skriver dikter och äter en vegetarisk soppa med sju olika grönsaker i. Det görs för att hedra de sex djurarterna kyckling, hund, vildsvin, får, ko och häst, som Nu Wa sägs ha skapat före människan. Den här soppan är också vanlig i Japan, där renri-högtiden kallas för jinjitsu.

Kläderna är också viktiga under renri, särskilt huvudbonaden rensheng, ”människans triumf”. Under Tangdynastin skänkte kejsaren utsökta klädesplagg till sina undersåtar.

Gudinnan Nu Wa skapar människorna (Illustration: Epoch Times)

Gudinnan Nu Wa skapar människorna (Illustration: Epoch Times)

Maitreya – framtidens Buddha

Maitreya är en stor upplyst som förknippas med många buddhistiska läror och profetior. Enligt de läror, eller ”dharma”, som förmedlades av Sakyamuni (den ursprunglige Buddha) kommer han att uppenbara sig i historiens slutskede för att erbjuda räddning till alla varelser.

Maitreya hedras på nyårsdagen, som anses vara hans födelsedag, och han firas över hela Ostasien. Maitreya är den första buddha som blev allmänt dyrkad i Kina och han anses vara den buddha som en dag kommer att förklara den rena buddhistiska dharman.

Men de buddhistiska heliga skrifterna säger att Maitreya kommer att börja sprida sin lära under slut-dharma-tiden, en era när människorna inte kan förstå och bli upplysta genom de traditionella religionerna. Men bara de vars sinnen är i samklang med honom kommer att känna till honom.

I Kina och Japan tros en av Maitreyas senare reinkarnationer vara den knubbige, vänlige munken Budai (som i Kina också kallas den skrattande Buddha). Han är känd för dessa rader:

Maitreya, den sanna Maitreya
har miljarder inkarnationer.
Han manifesterar sig ständigt inför tidens människor
de som inte känner igen honom!

Nu börjar apans år

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn bild av den store Jadekejsaren från Mingdynastins tid.
En bild av den store Jadekejsaren från Mingdynastins tid.
Traditionell kinesisk kultur

Det kinesiska nyårets gudar

Leo Timm - Epoch Times

Det kinesiska nyåret är en högtid som firas av många kineser världen över. Nyårsdagen inföll i år den 8 februari, då vi lämnade getens år och gick in i apans år. Festligheterna pågår dock i femton dagar och avslutas med lyktfestivalen, som i år infaller den 22 februari.

Mycket av det som firas under de här veckorna har sitt ursprung i gamla legender och ritualer för att hedra olika gudar, och själva nyåret kommer från en gammal legend om det människoätande odjuret Nian.

Det människoätande odjuret Nian Beast (Foto: Epoch Times)

Det människoätande odjuret Nian. (Foto: Epoch Times)

Nian skräms bort

Enligt legenden kom odjuret Nian en gång om året till en by för att sluka människor, och den var särskilt förtjust i att äta barn. Därför satte byborna ut mat framför dörren, så att besten skulle äta maten och skona människorna.

Folket räddades undan odjuret genom att en gudomlig varelse sade åt dem att använda röd färg, eftersom Nian var rädd för rött.

Byborna gjorde som den gudomliga varelsen sade och täckte sina hus med röd papp, klädde sig i röda kläder, hängde upp röda lyktor och tillverkade fyrverkeripjäser. På nyårsaftonen kom Nian på besök som vanligt, men allt det röda i staden och dånet från fyrverkerierna skrämde honom på flykten.

Besten fångades sedan in av en dao-mästare, som gjorde den till sitt riddjur.

Ordet ”Nian” är faktiskt det kinesiska ordet för ”år”.

Än idag firar kineserna nyåret med fyrverkerier och röda dekorationer.

Spisguden rapporterar till himlen

Spisguden, som också kallas, Köksguden eller Spiskungen, har en viktig plats i det traditionella kinesiska nyårsfirandet. Spisgudens uppgift är att övervaka familjens förehavanden under året. Varje familj ska ha ett altare med en avbild av Spisguden, och vid årets slut återvänder guden till himlen för att avge sin rapport om familjen.

På nyårsaftonen när Spisguden ska stiga upp till himlen ska avbilden brännas upp. En del smäller smällare för att hjälpa guden på himlafärden.

Sötsaker är också viktiga för att blidka guden, så att han bara ska säga fördelaktiga saker om familjen när han kommer fram till Jadekejsarens himmelska hov.

En bild av den stora Jadekejsaren från Mingdynastins tid.

En bild av den stora Jadekejsaren från Mingdynastins tid.

Jadekejsaren

Jadekejsaren, en variant av den urgamla himmelsguden Shang Di, är himlens härskare och den högst vördade gudomen i den daoistiska religionen. På nyårsfirandets nionde dag sägs att alla himlens och jordens många gudomar lägger alla sina plikter åt sidan för att fira Jadekejsarens födelsedag.

Den här dagen firas med fyrverkerier vid midnatt, och i de daoistiska templen hålls det stora ceremonier. Folket bör hedra Jadekejsaren genom att offra en tupp till hans ära. Hela familjen ska bada, men man får inte hänga upp blöta kläder eller tömma sopor, eftersom det anses olycksbringande.

Mänsklighetens skapare

Legenden säger att gudinnan Nu Wa skapade människorna på den sjunde dagen av det nya året. Då firas renrifestivalen, som betyder ungefär ”människans dag”, och firas som alla människors födelsedag. Den traditionen går tillbaka till Handynastin.

Den här dagen firas också som ”eldens födelse”. Man firar med smällare, skriver dikter och äter en vegetarisk soppa med sju olika grönsaker i. Det görs för att hedra de sex djurarterna kyckling, hund, vildsvin, får, ko och häst, som Nu Wa sägs ha skapat före människan. Den här soppan är också vanlig i Japan, där renri-högtiden kallas för jinjitsu.

Kläderna är också viktiga under renri, särskilt huvudbonaden rensheng, ”människans triumf”. Under Tangdynastin skänkte kejsaren utsökta klädesplagg till sina undersåtar.

Gudinnan Nu Wa skapar människorna (Illustration: Epoch Times)

Gudinnan Nu Wa skapar människorna (Illustration: Epoch Times)

Maitreya – framtidens Buddha

Maitreya är en stor upplyst som förknippas med många buddhistiska läror och profetior. Enligt de läror, eller ”dharma”, som förmedlades av Sakyamuni (den ursprunglige Buddha) kommer han att uppenbara sig i historiens slutskede för att erbjuda räddning till alla varelser.

Maitreya hedras på nyårsdagen, som anses vara hans födelsedag, och han firas över hela Ostasien. Maitreya är den första buddha som blev allmänt dyrkad i Kina och han anses vara den buddha som en dag kommer att förklara den rena buddhistiska dharman.

Men de buddhistiska heliga skrifterna säger att Maitreya kommer att börja sprida sin lära under slut-dharma-tiden, en era när människorna inte kan förstå och bli upplysta genom de traditionella religionerna. Men bara de vars sinnen är i samklang med honom kommer att känna till honom.

I Kina och Japan tros en av Maitreyas senare reinkarnationer vara den knubbige, vänlige munken Budai (som i Kina också kallas den skrattande Buddha). Han är känd för dessa rader:

Maitreya, den sanna Maitreya
har miljarder inkarnationer.
Han manifesterar sig ständigt inför tidens människor
de som inte känner igen honom!

Nu börjar apans år

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024