I går firade miljöministrarna att ett nytt globalt klimatavtal antagits, ett beslut som fick stöd av nästan alla 195 länder. Men frågan som många ställer sig dagen efter är: vad händer nu?

Parisavtalet blir det första riktigt globala klimatavtalet, detta efter 13 dagar av långa förhandlingar. Men nu när ett avtal är antaget börjar det tuffa arbetet med att försöka infria målen.

-Om utsläppen fortsätter som i dag går vi snarare mot en 3-gradersvärld. Det är mycket som måste ske för att vi ska klara av det. Det är en högt ställd ambition, säger Johannes Stripple, docent vid Lunds universitet, om det överenskomna 1,5 gradersmålet.

Enligt Stripple är det inte ett helt orimligt mål, men det krävs att vi kavlar upp ärmarna rejält.

-Nu har vi gjort många lite enklare grejer, som inte kostar så mycket. Nu krävs det att vi dekarboniserar alla delar av samhället, allt från transporter till boende, stålverk och industrier. Nu måste de fossila bränslena ut ur varje hörn av samhället.

Fakta: Tvågradersmålet

Det så kallade tvågradersmålet, som innebär att begränsa uppvärmningen på jorden till högst två grader Celsius jämfört med genomsnittstemperaturen runt 1880, är i dag huvudmålet för FN:s klimatförhandlingar. Det dröjde dock länge innan så blev fallet. De första varningarna om att två grader kunde vara en farlig gräns att passera kom redan i mitten av 1970-talet, men inte förrän 20 år senare, 1996, fick dessa effekt då Europas miljöministrar enades om att uppvärmningen inte bör tillåtas gå längre än så. Övriga länder var ännu svårare att övertyga. Tvågradersmålet accepterades i sin helhet först år 2010, vid FN:s klimatmöte i Cancun i Mexiko. Källa: Carbon Brief.

Högre växel

Han är däremot positiv till att ett avtal har antagits.

-Det är stor lättnad. Vi var många som var oroade om att det skulle bli ett avtal som var svagare och mer urvattnat. Det finns en större vilja bland länder som USA och Kina som inte fanns i Köpenhamn, säger Johannes Stripple.

Men om Sverige ska ligga i framkant och bli det första fossilfria landet i Västeuropa behöver vi lägga in en högre växel.

-Det vi gör behöver vi göra ännu bättre. Vi behöver ha högre mål för användning av till exempel, förnybara bränslen. Vissa områden, som stålproduktion och plastindustrin, är svåra att hantera. Där använder vi olja, men man kan också tillverka plast av förnybara bränslen.

På andra områden har vi lyckats bättre.

-Vissa storskaliga omställningar har gått väldigt bra. Exempelvis har vi varit jätteduktiga på fjärrvärme, säger Stripple.