Årets Bok och Biblioteksmässa invigdes på torsdagen i närvaro av bland andra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. I samband med invigningsceremonin utdelades ett pris till den nigerianska författarinnan Sefi Atta.
– Det här är en plats där man konfronteras med åsikter och tankar som man kanske inte alltid delar. Men det är sådant som leder till utveckling.
– Jag hoppas att ni alla får inspirerande möten under mässan sade kulturministern som delade ut Noma Award for Publishing in Africa till Sefi Atta.
Walter Bgoya är priskommitténs ordförande. Han sade:
– Den här boken är en förstklassig författares verk. Hon varken romantiserar eller demoniserar personerna i böckerna.
Årets tema på bokmässan är alltså Afrika. Dobet Gnaboré från Elfenbenskusten sjöng på invigningen och fick det att svänga ordentligt. Det finns 70 representanter för afrikansk litteratur från 20 länder och de representerar ett brett spektra. Carin Norberg från Nordiska Afrikainstitutet berättade att en ny författargeneration håller på att komma fram.
Sefi Atta tillhör den nya generationen, den som har tillgång till Internet. Det har gett de afrikanska författarna en möjlighet att lätt komma ut med sina alster och ger dem fler valmöjligheter.
– Vi kan själva bestämma hur vi vill ha det utan att någon lägger sig i, säger Atta.
Två gånger tidigare har Atta fått pris men första gången hann hon inte dit i tid. Den andra gången blev utdelningen inställd utan att någon talade om det för henne. Den här gången har hon fått tid till att uppleva känslan av att vara pristagare. Det blev också Atta som officiellt förklarade mässan för öppnad.
56 länder finns representerade på mässan och utbudet är stort, det mesta i samhället finns representerat. Överallt pågår det intervjuer, diskussioner, försäljning och kontakter knyts. På övre plan finns bland annat en debattscen.
På scenen sitter debattören Dilsa Deminbag-Sten och professorn i praktisk filosofi Per Bauhn. De har skrivit en bok tillsammans, ”Till frihetens försvar”, ett samarbete som fungerade för att de båda är personer som går rakt på sak, vilket leder till diskussioner, som för arbetet framåt.
Den individuella friheten började med den franska revolutionen. Därefter har fokuset på individen tilltagit alltmer vilket kräver skydd från till exempel lagar och polis. Skurken i sammanhanget är den som bestraffar och gör livet svårt medan hjälten är de som hävdar individens rättigheter, menar de båda. Därmed sammanfaller gruppgemenskapen alltmer i samhället på grund av fokuset på individen.
Utmaningen för de båda var dels att få ut boken, dels göra den begriplig. Inte lätt med alla de svåra ord som de trots allt använde. De borde läsa den bok som vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz skrivit som handlar om att presentera sitt material så att folk begriper det. Titeln är ”Prata som folk Einstein”.
Vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz. (Foto: Barbro Plogander/ Epoch Times Sverige)
Forskare som vill få ut sitt forskningsmaterial till media och verkligen vill bli förstådda, måste betala ett pris, menar Gunnartz. En forskare med god förmåga till kommunikation kan få utstå svidande kritik för att inte vara seriös, men det finns en anledning till dennes förenklade redovisning.
Forskningsrapporter ska förenklas och nästan 99 procent måste utelämnas, anser Gunnartz. Det är inte lätt för forskare som har uppfostrats till att tro att terminologi är viktigt och nu ska det vara tvärtom. Forskare kan söka pengar från stiftelser och liknande, men dessa organisationer säger att det är synd att forskarna inte ägnar mer tid till att presentera sitt material och då är det lätt att gå miste om forskningspengar.
Yrsa Lindqvist, finlandsvensk, har också forskat, letat efter foton som beskriver kvinnors situation i köket. Sådana bilder har inte varit attraktiva på samlarmarknaden men det har ändrats. Boken hon har skrivit ”Mat, måltid, minnen” är illustrerad med många fotografier. De visar kvinnors historia liksom hushållsböckerna gör det.
Här finns bilder på kvinnor i trädgårdslandet, under deras utbildning. För i början av 1900-talet utbildades kvinnor för att familjen skulle få näringsriktig kost och det fick de om de hade en egen köksträdgård. Nu finns en rörelse i London där man tar mark i besittning för att odla där, så kallade cityodlare. De vill inte ha den industriellt framtagna maten utan vill odla sin mat själva, så vi har gått cirkeln runt.
Mat kryddades förr i Finland med salt och kryddpeppar, det var det som fanns hos den stora allmänheten. Numera finns det hur många kryddor som helst i köket.
– De som vill ha bort allt främmande från vår kultur, det går inte med maten. Den utvecklas ständigt, säger Wiviann Fagerudd som intervjuade.
Tidningar och tidskrifter översvämmas nu för tiden av recept på fina rätter och läcker mat.
– Det har gått till överdrift. Det behöver inte vara god mat jämt, då smakar det desto godare när man väl får den, säger Yrsa Lindqvist och påminner om vardagen som förr lystes upp med gamla tiders stora kalas med mycket god mat.
Mat tillagas i köket och förr var det ett stort allaktivitetsrum. Kvinnorna sparade inte på sina steg där, men på 20-30-talet började man i Sverige räkna stegen och köken blev mindre. Nu är vi åter där med stora rum där köket ingår som en del. Allt går som sagt i cykler.
Dagens mässa var enbart för fackfolk, först i morgon på eftermiddagen har allmänheten tillträdde till denna kompott av litteratur och annat runt det skrivna ordet.
